- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / I. 18:de århundradet till 1840 /
134

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Peter Murbecks och J. N. Sundius’ verkan i Skåne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134 TIONDE KAPITLET.
han lärde; »ty till mig kommer han aldrig, ehuru jag kan be¬
höfva tröst i min herres och mans frånvaro, utan att jag med
invitation nödgar honom, men till Gedsholmen reser han ofta» —
förhållandet var nämligen, att på denna plats funnos några tro¬
ende. Vid nämnda visitation påstod en jungfru, att Murbeck
lärde så, att mången bonde skulle kunna framställa frågor, hvilka
åtskilliga präster icke skulle kunna besvara. Dessutom skulle
han hafva lärt, att den omvända människan génom Guds nåd kan
gärna och med nöje göra Guds vilja ehuru icke fullkomligt. Nog
af, allt detta ökade hans meritlista såsom en ärkekättare, hvadan
han inkallades för domkapitlet för att stå till ansvar och afgifva
sin trosbekännelse. Detta tilldrog sig år 1740. Murbeck in¬
ställde sig också inför domkapitlet och begärde att få uppläsa
sin trosbekännelse för att därigenom gifva sina förmän tillfälle
att bedöma honom efter hans egna ord och ej efter andras be¬
rättelser. I denna sin trosbekännelse skildrar han först, hvad han
trodde under den tid, då konsistorium ansåg honom renlärig, och
sedan, hvad han trodde efter att hafva blifvit misstänkt såsom irr¬
lärig. Sin forna renläriga tro skildrar han sålunda: I fråga om
Kristi förtjänst hade han trott, att, emedan människan syndat
mot Gud, så kunde han ej helt förlåta henne, förrän han fatt
stilla sin harm på någon. Efter ingen människa kunde därmed
utstå, har Guds son tagit sådant på sig och så betalt för alla
människors synder, att den, som är döpt och tror sig blifva salig,
kommer visst till himmelen, allenast han icke gör sådana grofva
gärningar, på grund hvaraf världslig öfverhet dömer till döden.
Dock kunna äfven sådana missgärningsmänniskor undgå fördö¬
melse, sedan de utstått sitt straff, om de trodde sig skola blifva
saliga.
Om /£ronz hade han förr lärt: att allenast den tro gör män¬
niskan salig, när man tror, att i gudomen äro tre personer efter
vår evangeliska tro och Athanasii symbolum, och visst förlitar
sig därpå, att man icke blir fördömd. Denna tro och tanke, som
man gör sig själf, skall man hålla så fast, att, om icke flera än två
människor skulle blifva saliga, skall man stadigt tro och inbilla sig
vara den ena, och, fastän man gör synd, skall man stadigt tro sig
’ vara ett Guds barn, ty, då man tillägnar sig Kristi förtjänst, blir
allt godt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 14:23:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/1/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free