Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Arvid Gradin och herrnhutismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 159
varit rädd för hvarje andlig rörelse, som icke strängt kunnat in¬
fogas inom den trånga kyrkliga ramen, uppträdde med bestämd¬
het mot deras omvändelseförsök och påyrkade, att de skulle ut¬
drifvas ur landet. Detta skedde ock. Men Arvid Gradin hade
dock i Uppsala lärt känna dessa trosvarma vittnen och gripits i
sitt inre af deras upphöjande af Kristi kärlek. Han hade därför
beslutat att följa dem, och när dessa nu måste gå till Samoje¬
derna i norra Ryssland, emedan de blifvit nekade tillträde till
Lapparne, begaf han sig direkt till Herrnhut för att bättre lära
känna denna nya andliga lifsrörelse. Här slog han sig ned som
en lärjunge för att lära, och Zinzendorf yttrade en gång skämt¬
samt om honom: »Han kom till oss en half socinian, men inom
åtta dagar hade broder Hehls uppmaning: Du måste varda såsom
ett barn, helt förändrat honom. Han blef snart intagen i brödra¬
församlingen och helt vunnen för herrnhutismen.
Man beslöt i Herrnhut på hösten 1739 att skicka ett sände¬
bud med en skrifvelse till den grekiske patriarken i Konstantinopel
i afsikt att knyta någon förbindelse med den grekiska kyrkan
och därigenom äfven med den ryska: Zinzendorf, som hade en
öppen blick för hvad Gradin dugde till, gaf honom detta uppdrag.
Med synnerlig glädje mottog han detsamma och utgaf hela sin
egendom, 25 gulden, till respenningar. I Konstantinopel mot¬
togs han mycket vänligt, och patriarken satte sig noga in i för¬
slaget om den andliga förbindelsen med herrnhutarne, hvarefter
han om en tid gaf ett välvilligt och tillmötesgående svar. Emeller¬
tid blef det ingenting utaf med allt detta, emedan de andlige i
Konstantinopel voro alltför liknöjda och bundna i sina former för
att vilja verka något i gemenskap med brödraförsamlingen.
På en synod i Herrnhut 1741 beslöt man att å nyo försöka
vinna inträde i Sverige. Man ville nu direkt vända sig till Upp¬
sala universitet och uppdrog denna beskickning åt Gradin, hvilken
ansågs mest lämplig såsom varande en f. d. docent vid nämnda
universitet att sätta sig i förbindelse med detsamma. Man upp¬
satte nu i brödraförsamlingens namn en skrifvelse till Svea rikes
ärkebiskop och universitetets prokansler Jöns Steuchus. Med
denna skrifvelse infann sig Arvid Gradin jämte sitt ressällskap
Martin Dober på hösten 1741 i Uppsala. Skrifvelsen, som var
affattad på latin, öfverlämnades till ärkebiskopen, hvilken dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
