Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Anders Nohrborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 5
sökte att i sina predikningar förlika, hvad de tvenne andra mången
gång i ett måhända ensidigt nit hade söndrat, och sålunda
utgör Nohrborg den förmedlande länken mellan de två riktning¬
arna, murbeckianare och rutströmare, hvilka stodo liksom sönd¬
rade gent emot hvarandra.
Riksrådet grefve von Liewen var på det allra närmaste för¬
bunden med Nohrborg och räknade för sin yppersta äretitel att
vara en Jesu lärjunge. Han fäste nu konungens uppmärksamhet
vid detta klara och skinande ljus, som brann så stilla och för¬
brann så oförmärkt i slottets grannskap. Sedan Nohrborg under
11 år predikat i finska kyrkan, kallades han upp till konungens
hof för att där hålla en predikan, hvarefter han utnämndes till
extra ordinarie hofpredikant. Biskop Serenius lär vid detta till¬
fälle hafva yttrat: »Stode det i min makt, blefve den mannen icke
extra utan ordinarius i första steget».
I sträng bekännelsetrogen ande, åtminstone så som bekän¬
nelsetroheten den tiden uppfattades, skref Nohrborg sina predik¬
ningar, hvilka sedermera ordnades och utgåfvos 1771 under titel:
»Den fallna människans salighetsordning»., Man kan säga, att
denna predikosamling är en populär dogmatik. Äfven om man
icke i allo kan dela Nohrborgs framställning af flera af kristen¬
domens hufvudpunkter utan måste säga, att han vid deras be¬
handling gjort sig skyldig till ganska betänkliga öfverdrifter, så
måste man det oaktadt rättvisligen tillerkänna nämnda prediko¬
samling ett framstående värde både i dogmatiskt och homiletiskt
hänseende. Utgifvaren af denna historia var själf närvarande vid
ett tillfälle, då en prästkandidat vid en tentamen af numera af¬
lidne biskopen i Skara, dåvarande teologie professorn i Uppsala,
A. F. Beckman tillfrågades: »Hvad har herrn läst för dogmatik?»
med en bugning svarade: »Nohrborgs postilla», hvarvid profes¬
sorn nickade och svarade fryntligt: »Ja, den duger nog».
Nohrborg hade en ytterst klen kroppshydda, och denna för¬
svagades ytterligare, sedan han vid en vådeld för mycket an¬
strängde sig för att rädda en väns egendom, då mycket stark
blodhostning inställde sig. Konungen tillsade honom då att söka
någon ledighet, hvarför han under sommaren 1767 vistades hos
sin svåger, prosten Kristiernin i Folkärna. Samma år i november
måste han dock intaga sängen och afled den’ 30, endast 42!/, år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
