Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Andliga rörelser i Helsingland omkring 1720-talet. Kyrkoherde Lind i Söderhamn. Nya andliga rörelser i Helsingland på 1770- och 1780-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET I8:DE ÅRHUNDR. 185
mannen m. fl., hvadan han förmanades att med mer foglighet och
vänlighet uppföra sig, helst mot dem, som icke stodo under
hans lydno. ;
» Till sist anbefalldes det, ”anklagade läsfolket i Guds dyra
nåd och gingo bort, mycket rörda och med tårar i ögonen.»
Men i slutet af 1789 och i början af 1790 hade fiskaren HÄLL¬
MAN från Hudiksvall hållit samlingar i Delsbo, och med anledning
däraf uppstod å nyo rättegång. Expeditionsfogden Per Forssblad
instämde 30 läsare, af hvilka 21 voro husfäder och husmödrar, till
tinget med yrkande af ansvar för olofliga sammankomster. Härads¬
rätten resolverade, att de anklagade skulle inställas hos prästerska¬
pet för att erhålla bevis om sin kristendomskunskap och sitt uppfö¬
rande, innan saken kunde till pröfning upptagas, och skulle de till¬
talade vid vite af I rdr/och 32 sk. vid höstetinget komma tillstädes.
Med anledning häraf inberättade prosten Stålberg i Delsbo
förhållandet till domkapitlet i Uppsala samt klagade, att » Hällman,
förmodligen i afsikt att utsprida sådana dess egna tankar i religio¬
nen, hvaraf skall uppstått buller och oro så väl i Hudiksvall som
i Forssa och till äfventyrs i Enånger församlingar, gjort besök i
Delsbo, hvilka medfört den bekymmerfulla verkan, att åtskilliga
större och mindre sammankomster. hållits under föreburet sken
af gudaktighetsöfning och inbördes uppbyggelse, samt väckt den
uppmärksamhet, att kallelse till häradsting måst utverkas, till följd
hvaraf häradsrätten likväl, enligt prostens: öfvertygelse, bredare
utsträckt sin undersökning, än hvartill stämningens lydelse och
ändamål föranleder, hvaraf de anklagade trott sig finna öppet
tillfälle till hvarjehanda utsväfningar, som till någon del utmärka
både deras tankar om religionen och vidriga omdömen om för¬
samlingens prästerskap.» Prosten uttalade vidare i sin skrifvelse
den önskan, att domkapitlet täcktes bepröfva de förra, men an¬
gående läsarnes omdömen om prästerskapet, om ock de »trädde
dess heder för nära», ansåg han prästerskapet »icke vara så öm¬
tåligt», att det ju icke kunde fördraga ogrundade, obehagliga
tillmälen af några förvillade åhörare, hvilka han hoppades fram¬
deles skulle komma att blygas. Prosten trodde för öfrigt, både
att läsarne hade sig väl bekant, att deras sammankomster voro
olagliga, men också att svärmeriet lättast skulle kväfvas, om
Hällman med flera, »som utsocknes ifrån upphäfva sig till hufvud¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
