Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Anders Elfving, ett Jesu vittne i Småland och Blekinge under senare hälften af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Elfving, ett Jesu vittne i Småland och Blekinge under senare
hälften af 1700-talet.
Under senare hälften af det adertonde århundradet finna vi
ett ogräs af betänkligaste art taga öfverhand på kyrkans mark.
Det var den neologiska anden, en frukt af dets. k. upplysnings¬
tidehvarfvets sträfvanden, som inträngde på kyrkans lärostolar
och där bjöd på en urvattnad kristendom. Den hade inkolporterats
från Frankrike, fritänkeriets hemland, där en Voltaire, Diderot,
d’Alembert, La Mettrie m. fl. löpte till storms mot den bibliska
kristendomens sanningar, förklarande dem vara en produkt af
vidskepelse eller prästlist. Guds tillvaro och själens odödlighet
förnekades på det djärfvaste och uppenbarelsens sanningar hånades.
Det gällde att taga tron till fånga under förnuftets Tydnad.
Kyrkan, som bort vara en stad på berget och under dessa tider
sprida ljuset af Kristi klarhet, vardt mer och mer anstucken af
denna ande och hade att mot det köttets evangelium, som trängde
sig fram, sätta hufvudsakligen ingenting annat än talet om dyg¬
den och nyttan af ett moraliskt och anständigt letverne.
Vid det svenska hofvet höllos sådana dygdepredikningar
af bland andra öfverhofpredikanten G. Enebom, hvilken med
förkärlek talade om »att af sin stora dygd hämta sin stora be¬
löning i den renaste, i den ljufvaste känsla af sitt goda hjärta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
