Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Åkianismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 NITTONDE KAPITLET.
Att åkianerna till en början gärna besökte gudstjänsterna
i kyrkan och där mottogo nattvarden, framgår af ett bref från
prosten Ekeberg i Elmeboda, sannolikt skrifvet i slutet af år
1784. Han säger däri bland annat: »I trons artiklar hafva vi
icke funnit dem hafva något fel, som förtjänar anmärkning. De
hafva ganska stor vördnad för Guds ord, gå flitigt i kyrkan,
anamma nattvarden med stor andakt, och, om dem tillätes, skulle
de önska att få begå Herrens heliga nattvard hvar vecka.
Läran om omvändelsen, rättfärdiggörelsen och helgelsen
synas de vilja så sammanfoga, som Guds ord det föreskrifver
och vi för dem predikat. De säga sig vilja göra det, andra
blott höra. Om Gud hafva de icke yttrat annat än sanna tankar
och ifra oändligt mot Guds namns missbruk. Om återlösnings¬
verket hafva de inga villfarande meningar låtit förmärka. De
hafva inga misstänkta böcker, utan hafva de mest lånt sådana
af oss. Några Elfvings och Murbecks predikningar hafva de,
och på dem sätta de stort värde, därför att de äro stränga».
Det dröjde likväl icke länge, förrän åkianerna började upp¬
träda i mycket skarp opposition mot kyrka och präster. Första
konflikten med kyrkan inträffade, då deras önskan att hvarje
vecka få begå Herrens nattvard mötte hinder. Då de redan
förut börjat betrakta kyrkan med missaktning, är det ej att undra
på, att det nattvardsförbud, som de erhöllo trettondagen 1785,
hade den verkan, att de efter den dagen ej vidare besökte kyrkan.
I stället började de sedan utdela nattvarden vid sina enskilda
sammankomster, hvarvid Åke, som därvid följde den kyrkliga
ritualen, betjänade dem.
Åkianerna gillade barndopet men synas ej hafva förrättat
något sådant, ehuru tillfälle därtill erbjöd sig, då Jakob Sver.s¬
sons hustru i Kärragärde den 1 maj 1785 födde ett barn, som
föräldrarne önskade få döpt inom deras krets. I stället kom då
församlingens pastor och tog barnet med våld ifrån modern, som
för ingen del ville låta det döpas af honom, och verkställde dess
dop. S. k. kyrkotagning däremot förrättades af Åke.
Redan före denna brytning med kyrkan inberättade prosten
Ruda vid slutet af år 1784 till Växjö konsistorium, att de reli¬
gionsnyheter, som en tid varit i jäsning i Elmeboda och Ljuders
församlingar, ändtligen sträckt sig till hans pastorat Linneryd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
