Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Bengt Törnbloms verksamhet i Halland och Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 TJUGUFEMTE KAPITLET.
åren gjorde jag sällskap med både högre och lägre folk, som
vallfärdade till Stora Råby för att höra den gamle gråhårsmannen
Schartau». Stora Råby låg nämligen strax utanför Lund, och där
predikade Schartau ofta.
Törnblom räknades till följd af sitt allvar till en af Schartaus
bästa lärjungar. Vid prästvigningen väckte det därför någon
betänklighet hos Göteborgs domkapitel att sända en man, som
var misstänkt för ett allvarligt nit just till Spekeröd, där kyrko¬
herden äfven hörde till de »misstänkta». Men man ansåg sig
icke kunna afslå kyrkoherde Fagerbergs begäran, och därför
fick Törnblom afresa dit. När den unge pastorn hade anländt,
besannades emellertid domkapitlets farhågor, ty han började för¬
kunna Herrens sanningar på ett sådant sätt, att folket snart
märkte, hvilken ande regerade i honom. Söndagligen trängdes
massor af människor omkring hans predikstol för att få höra
hans andekraftiga predikningar. Öfver detta förhållande gladde
sig innerligt hans förman, kyrkoherde Fagerberg. Biskopen skref
härom följande: »Inställd i ämbetet kände Törnblom intet åter¬
håll i sitt bemödande att genom ett häftigt predikosätt, vidunder¬
liga åtbörder från predikstol och vid altaret, fördömande af adiafora
(d. v. s. likgiltiga ting) och präster — de vanliga konstgreppen —
tilldraga sig anhang. Tandshöfdingen anmälde för mig den all¬
männa oro, Törnbloms offentliga och enskilda framställningar väckte
i orten, där flera genom deras föranledande blifvit sinnesrubbade
och den yttre lugna ordningen lidit afbräck. Då jag likvältrodde
mig böra för större bestraffning skona en nyligen prästvigd per¬
son, som af ett falskt nit, måhända utan oren afsikt, var förförd,
så missiverades han från Spekeröd> o. S. vV.
Törnblom sändes nu från Spekeröd till Kungsbacka. Men
genast begärde kyrkoherde Fagerberg, som var känd såsom en
erfaren evangelisk kristen, på det enträgnaste honom åter och
uppvisade med intyg, huru falska beskyllningarna mot honom
voro. Biskopen, som den tiden i och för riksdagen vistades i
Stockholm, fick nu mycket att skaffa med denna sak genom de
skrifvelser, som tillställdes honom. Han förmanade emellertid
domkapitlet att icke bevilja Eagerbergs begäran. Med anledning
däraf vände sig Fagerberg till domkapitlet med en skrifvelse,
hvarur vi må anföra följande: >»Den sanna kristendomens fienders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
