Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Bengt Törnbloms verksamhet i Halland och Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 TJUGUFEMTE KAPITLET.
var kyrkoherde i samma pastorat, där han tjänstgjorde, nämnde
kyrkoherde dock själf aldrig åhört honom, hvadan hans ankla¬
gelser grundade sig endast på de berättelser, som han hört
från andra.
Till följd af detta Törnbloms försvar kunde domkapitlet icke
fälla honom till något vidare än att endast »varna honom till
större vislighet». Som biskopen själf icke var närvarande vid
domens afkunnande, skref han sedan direkt till Törnblom och
förmanade honom att, trots Schartaus exempel, vara mycket
försiktig vid löse- och bindenyckelns användande, väl besinnande,
att det katolska prästväldet just på den vägen uppvuxit.
Kyrkoherde Fagerberg i Spekeröd förnyade sin kallelse
af Törnblom till adjunkt, men det förnekades honom allt fort¬
farande, och Törnblom kvarstannade sålunda i Solberga. I denna
församling försiggick på det andliga området en verklig refor¬
mation. Från denna plats skickades han sedan till Väddige i
närheten af Varberg. När han kom dit, uppstod strax samma
oro och samma svårigheter som på de föregående ställena, där
han varit, hvadan han tilläts att stanna där endast några veckor.
Därifrån sändes han till Gällstad i en annan del af stiftet, och
på detta sätt fick han fara rundt omkring stiftet och tända den
andliga eld, om hvilken Kristus sade: »Hvad såge jag hellre,
än att den allaredan brunne>.
Slutligen sändes han tillbaka till Spekeröd, och år 1835 ut¬
nämndes han till komminister i Fagered i mellersta Halland,
där han förblef ända till sin död 1872, alltjämt med trohet och
nit uträttande sin mästares verk. I mycket hög grad åtnjöt han
sina sockenbors kärlek och förtroende. De inköpte t. o. m. ett
hemman åt honom, för att han icke skulle flytta ifrån dem. Detta
lofvade han äfven och höll sitt löfte. Hans hem var ett lyckligt
hem, som synnerligen förljufvades af hans med honom likasinnade
maka, en fint bildad kvinna.
Törnblom var lång och koppärrig, hela hans väsende var
prägladt af allvar. Han var mild i sina omdömen och höll
sig själf ringare än alla andra. Oftast gick han till fots flera
mil mellan kyrkorna, äfvenså då han skulle på sjukbesök,
hvartill han ofta kallades af personer, boende långt utom socknens
gräns. I sitt umgänge var han tilldragande, och äfven stånds¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
