Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Norrlandsläsarne i början af 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDIL. RÖRELSERNA UNDER DET 19:DE ÅRHUNDR. 2535
dande mot en fri religionsöfning. Följderna häraf tyckas efter
ett klart begrepp vara, att 1726 års plakat upphört till sin verkan,
helst sedermera ej mindre i 1779 års riksdagsbeslut, paragraf 7,
än i högtsalig hans Kungl. Maj:t konung Gustaf III:s till riksens
höglofliga ständer vid 1786 års riksdag afgifna punkter tydligen
yrkas på den naturliga samvetsfrihetens befrämjande såsom hed¬
rande både mänskligheten och tidehvarfvet samt för en upplyst
nation nyttigt, hvarmed ock 1809 års regeringsform, paragraf 16,
samt tryckfrihetsförordningen öfverensstämma»>. Slutligen säger
han beträffande sitt uppträdande såsom predikant, att prästerna
själfva medgåfvo, att en predikan vore skrifven i en så hög stil,
att den förutsätter en god katekismi kunskap hos åhörarne, om
de skola densamma förstå, hvilken kunskap de mena dem hafva
förut. Men nu har icke folket denna kunskap, hvartill de dels
själfva, dels prästerna äro skulden. Under sådana förhållanden
ansåg Palmgren det hafva varit hans plikt, att han » förklarat och
i enfaldighet föreställt efter katekismi lära de uttryck, som före¬
fallit i postillan under läsning, som folket ej förstått». Och han
förmenade sig hafva »uträttat mer än tusen höglärda predik¬
ningar».
Med anledning häraf yrkade allmänna åklagaren ytterligare
ansvar på Palmgren, emedan han hade ådagalagt »fortfarande
ilska och häftighet mot församlingens prästerskap».
Den 22 mars 1813 fälldes domen i detta mål. Beträffande
Olof Palmgren förklarade domstolen det vara till fullo utredt, att
han såsom lärare verkat till söndring i kyrkligt hänseende, att
han uraktlåtit att ställa sig konungens befallningshafvande och
domkapitlets föreställningar till efterrättelse, att han beskyllt
prästerskapet för mörker och ovist nit, att han gjort ett obehörigt
ingrepp i smeden Bomans fadersmyndighet, och slutligen att han
begått sabbatsbrott. För allt detta dömdes han att betala 270
rdr, och skulle han »inför rätten afbedja sina församlingens lärare
gjorda förklenliga tillmälen». Hans broder dömdes att plikta :3
rdr och 16 sk. banko, för att han bevistat olofliga sammankomster.
De, som upplåtit sina hus, pliktfälldes hvar för sig till icke mindre
belopp än 200 rdr.
Efter rättegångens slut reste Palmgren till Stockholm, fullt
besluten att blifva präst. Under vistelsen i hufvudstaden utgaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
