Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. C. O. Rosenius, hans lif och verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 TRETTIONDEÅTTONDE KAPITLET.
blifvit stiftad, uppgick det lilla traktatsällskapet i denna verk
samhet.
Det blef allt mer och mer nödvändigt att få lämpliga 1o
kaler rundt omkring i landet för att där samla dem, som längtade
efter att höra ett lefvande Guds ord predikas. Man började
därför här och där tänka på uppbyggande af bönehus. År 1854
fanns endast ett sådant, nämligen i Umeå. Vid ett besök i Gefle
nämnda år uppmanade Rosenius därvarande vänner att i likhet
följande år stod bönehuset i Gefle färdigt. Så småningom upp
stod det ena bönehuset efter det andra, hvilka mottogo de lyss
nande skarorna, under det att kyrkorna blefvo mer och mer
fåtaligt besökta.
För att ändamålsenligt kunna ordna de många frivilliga
krafter, hvilka nu hade börjat att verka i evangelii tjänst, och
för att få en gemensam föreningspunkt för dessa beslöts på vå
ren 1850 att bilda £vangeliska fosterlandsstiftelsen, hvars syftemål
var: »Kristi rikes tillväxt bland kristna bekännare». En sty
relse bestående af 12 personer skulle handhafva stiftelsens ange
lägenheter. Af dessa 12 valdes 4 att handhatva den egentliga
ledningen, nämligen pastor H. G. Lundborg i Grythyttan, lektor
Elmblad, doktor Melander och Rosenius. År 1858 måste för
valtningen delas i en afdelning för kolportörsverksamheten och
en för skriftspridningen. I den förra invaldes Rosenius, där han
ock kvarstod till sin död. Hän, som hade lefvat med i de före
gående tidernas andliga arbete, var ock utan tvifvel mest passande
att hafva säte och stämma i denna afdelning. Om Ev. foster
landsstiftelsens verksamhet skola vi vidaré tala längre fram.
På den rymliga lokalen vid Johannes” östra kyrkogata hade
Rosenius alltsedan hösten 1852 hållit sina sammankomster,
men trängseln började att blifva besvärande, och många måste
återvända på söndagsförmiddagarna, emedan de icke fingo rum
i salen. Man beslöt därför att hos direktionen för Betlehems
kyrkan utverka tillåtelse för Rosenius att där få predika. Den
28 februari 1857 inlämnades en sådan petition, hvilken genast
beviljades, och följande onsdag, den 4 mars, höll han där sin första
betraktelse öfver början af Kristi lidandes historia Det hade
således förflutit 13 år, sedan Rosenius sist uppträdde i Betlehems
ardr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
