Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. C. O. Rosenius, hans lif och verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 19:DE ÅRHUNDR. 433
anspråk på att också blifva prästvigd och i församlingen använd,
ehvad någon människa vill hafva honom till sin själasörjare eller
icke. Men han heter ’kallad”.»
Efter 17 år gjorde pastor Scott 1859 å nyo ett besök i
Sverige. Rosenius reste honom till mötes till Kristiania. Nad
hans ankomst till Stockholm firade just Evangeliska fosterlands
Stiftelsen sitt årsmöte, då han fick tillfälle att sammanträffa med
vänner, som voro kära för hans hjärta. Särskildt gripande var
det, då Scott: efter så många års bortovaro å nyo uppträdde i
Betlehemskyrkan för att där aflägga ett vittnesbörd om sin herre
och frälsare. Under sin vistelse här besökte han äfven Uppsala,
där ett prästmöte nu hölls. Huru hade icke tiderna då förändrats! Den,
Snart sagdt, landsförviste mannen fick sig anvisad närmaste platsen
vid ärkebiskopens sida i den procession, som, afgick till dom
kyrkan. Vi hoppas, att Scott icke köpte denna utmärkelse på san
ningens bekostnad. Man kan äfven kväfvas genom en kärleks
omfamning.
Rosenius hade i de 18 första årgångarna af Pietisten be
handlat spridda texter, som voro afsedda särskildt för uppbyg
gelse, för tron och för det kristliga lifvet. Detta hade ock sin
Stora betydelse. Men han önskade att gifva sin talrika läsekrets
en utläggning af ett helt apostoliskt bref för att därigenom föra
dem grundligare in i evangelii sanningar. Han valde för detta
Ändamål Romarebrefvet, hvars utläggning kräfde mer tid och
kraft, än han hittills ägnat sin litterära verksamhet. Romare
brefvets utläggning upptog 7 år, hvarunder han mer än förut
tillbragte sin tid på sitt arbetsrum, där han studerade de källor,
Som voro för honom tillgängliga. Såsom hjälpredor af rent exegetiskt
Värde voro arbeten af Philippi, Meyer, Olshausen, Starke och
Benson. De arbeten åter igen, som han anlitade vid de tillämp
ningar, som han gjorde, voro af Haldane, Chalmers och Besser
"fd I nummer Ii af Pietisten för 1860 säger Rosenius bland
ANnNnat följande: »Det har varit ganska vanligt och kanske i
Våra dagar mer än någonsin, att man vid läsning af den heliga
Skrift eller andra andaktsböcker far efter en viss retning i känslan,
Som man då på religiöst språk kallar uppbyggelse. Nu äro vis
Serligen många känslor intet mindre än den helige andes verk
Ningar på vår själ genom ordet. Man förgäter ofta, att, om icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
