Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. Andliga rörelser i Vermland och Dalsland - VI. Johannes Andersson (Fjellstedts-Johannes)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5094 FYRTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
starka» hade så blifvit Kristi egendom. En glödande gnista af
Kristi kärlekseld hade fallit i den nitiske köpmannens själ. In
seende den fara, i hvilken han själf sväfvat och i hvilken hvarje
syndare ännu sväfvade, hörsammade han strax i likhet med
Matteus, som satt vid tullen, Jesu kallelse samt gick åstad och
utropade bland människorna hans budskap: »Gören sinnesändring
och tron evangelium!» Af tacksamhet inför Gud till det folk, hos
hvilket han första gången hört lifvets ord, skyndade han att Å
Norges bygder i Herrens namn väcka de sofvande. - Det var i
början af 1850-talet och äfven senare, vi finna honom vid talrikt
besökta sammankomster i Ejdskogen och Östmarken utdela Guds
ord. Han bad, han grät, han talade och vann seger i Jesu namn.
Öfverbevisningens, uppenbarelsens och trons ande hvilade mäktigt
öfver folkskarorna. Då människorna hörde ordet, föllo de till
marken, jämrade sig i sin syndaångest men hörde nådens bud
skap, trodde det samt stodo upp och ärade Gud. Det var Jo
hannes Anderssons första gärningar, och de voro välsignade af Gud.
» Aldrig har jag hört någon tala så hjärterannsakande och inner
ligt som denne», har nyss en hans åhörare från dessa dagar sagdt.
Många i dessa bygder räkna från denna tid sin omvändelse till
Herren, och bland dem en hel rad framgångsrika väckelsepredi
kanter, såsom Kristian Sörsätra, Gunnar Holmby, Olof Fangnäs,
Erik Slättmon, bröderna Olof, Hans och Bryngel Kasa, Olof
Skuru, Hans Gustafssätra, Erik Hålsätra m. fl., hvilka sedan
förde Guds kunskap till nordvästra Vermland, hvarom vi längre
tram få tala.
Men därnäst måste Johannes Andersson förkunna Guds ord
för sin hembygds folk. Så finna vi honom 1852 i Långserud och
Gillberga under bön och tårar mana människorna till bot och
bättring. Till en början läste han stycken ur Nohrborgs postilla
men öfvergick inom kort till utläggning af texter ur de heliga
skrifterna. Han åkallade i trons kraft Herren samt: eldade män
niskorna att söka nåd hos Gud. Hans nit var så mycket större,
som hat var medveten. därom, "att hän tillförnecvarit mängarat
sin hembygds unga män en vägvisare i orättfärdighet. Och inom
några månader var pastoratets hela befolkning i rörelse: somliga
begråtande sitt förflutna lif, andra prisande Gud för undfången
nåd, andra åter jäsande af vrede och förtrytelse öfver den nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
