Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. Andliga rörelser i Vermland och Dalsland - XII. Andliga rörelser i Karlstad och Älfdalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550 FYRTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
XE.
Andliga rörelser i Karlstad och Älfdalen.
Klarälfven, en af Nordens största floder, tager: efter att
hafva haft sin upprinnelse i Härjedalen och mättat Sig: med
Fämuns vatten i Norge sitt lopp midt igenom Vermland ut i
Vänern. Denna älf har i en aflägsen forntid under sin vandring
bildat en väldig dalgång, på hvars långsträckta sluttningar nu
bor ett lefnadsfriskt, glädtigt och frihetsälskande folk, älfdalingar
kalladt. Denna älfdal har tidigt varit befolkad, och många spår
efter katolsk odling finnas ännu här kvar. Här Har 1 detta ar
hundrade Kristi fria evangelium funnit en vid och öppen dörr.
Klarälfven bildar nära sitt utlopp i Vänern ett ansenligt
delta, Tingvallaön, där residensstaden Karlstad är belägen. Vid
midten af århundradet ägde staden 4,000 invånare. Den låg vid
denna tid liksom hela Älfdalen norr ut försänkt i andlig död:
hedendomens väsen höll på att under kristliga former helt och
hållet taga öfverhanden. Men Gud kunde icke förgäta dem, för
hvilka Kristus smakat döden.
En dag under året 1857 satt den då 30-årige sågaren P.
Andersson i sitt hem i staden tillsamman med sin hustru Ekan
hade hört rykten om Guds frälsningsgärningar på andra orter i
landskapet, läst bibeln och bedit Gud om nåd att kunna lära
känna sina synder. Nu läste han en bok med namnet Doms
basunen. Som han läste, öfverfölls han af så djup bedröfvelse
öfver sina synder, att, han började bittert gråta. Då vände han
sig till sin hustru och sade: »Kära du, det är icke-rätt ställdt
med oss. Vi äro båda inne på vägen, som drager till förtappelse;
vi måste lämna den vägen». Så blefvo de båda sittande och
gräto. Men plötsligt såsom en blixt förde den helige ande till
hvar och en af dem Kristi ord: > Var vid godt mod, min son;
dina synder förlåtas dig». Så kommo dessa båda till tron. Ingen
lekmannapredikant hade ännu, så vidt man vet, besökt staden.
Men fru Andersson skyndade strax till sin grannhustru Brita
Karlsson, och båda gingo därefter till domkyrkokomministern
C. G. Hultgren, hvilken var känd för sitt hjärtliga vittnesbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
