Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Andliga rörelser i Dalarne - I. De andliga rörelsernas uppkomst samt däraf förorsakade förföljelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586 FYRTIONDEANDRA KAPITLET.
lärt känna den bekante prästen Hedberg, genom honom kommit
till lif och frid med Gud. Dessa unga kvinnor började nu verka
för andras frälsning och höllo här och där små sammankomster
i husen, där man läste ur någon bok samt sjöng Sions och Rut
ströms sånger. Dessa flickor lämnade dock sedermera orten och
afreste till Amerika.
Mot slutet af 1840-talet kom en person vid namn Hybjörns
Jonas eler Kila Jonas från Helsingland öfver till Orsa. : Han
var en varm och nitisk kristen och började verka för Herrens
sak. Han och den förut nämnde Blomberg underhöllo nitiskt
den upplågande andliga elden. Vidare kommo från Stockholm
tvenne kvinnor, hvilka där blifvit omvända genom Scott och Ro
senius. Till och med en kyrkvärd, Per Hansson, blef omvänd
och sällade sig till de andra troende. Han blef ock ledaren vid
deras sammankomster.
Genom dessa personers verksamhet uppstod särskildt bland
ungdomen år 1849 en stor andlig rörelse, och bland dem, som
då kommo till en lefvande tro, vilja vi nämna de sedermera så
verksamma männen Bäcker Anders Andersson, Näs Per Pers
son och Dordlofva Erik Ersson.
Det är ganska anmärkningsvärdt, att på denna tid de s.k.
läsarne höllo sig fast vid statskyrkan och tänkte alls icke på
någon separation från densamma. Ja, ganska ofta gingo de på
söndagseftermiddagarna till en af prästerna och bådo honom läsa
för dem några predikningar, hvilket han ock gjorde.
I stället för att prästerna i allmänhet, sin plikt likmätigt,
bort med vänlighet taga sig an denna rörelse, började de nu så
väl på predikstolen som vid husförhören på" ett fientligt sätt
tala om »läsarne» och den villfarelse, som kommit in i socknen,
såsom ett ondt af allra värsta slag, för hvilket de förmanade
folket att akta sig. Därigenom uppstod en icke ringa förföljelse
mot de stilla i landet. Detta prästernas beteende kom dock de
troende att misstänka, att det icke stod så alldeles rätt till med
prästerna själfva. Äfvenså vaknade misstankar, att åtskilligt
både i psalmbok och katekes icke var fullt öfverensstämmande
med den heliga skrift. Detta gaf anledning till att ytterligare
rannsaka de heliga skrifterna. Synnerligt skriftvidrigt ansågo de
skriftermålet vara eller egentligen den ovillkorliga aflösningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
