Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Andliga rörelser i Dalarne - I. De andliga rörelsernas uppkomst samt däraf förorsakade förföljelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I DALARNE. 595
söka nåd hos Kungl. Maj:t. Jag gick till fogden och sade, att vi ville
söka nåd, men fick till svar, att »detta utslag har kommit från
kungen». Jag trodde det ej. Han sade, vi skulle »genast till häkte
eller böta». Ske blott Guds vilja! TI skolen icke uppgifvas för
våra bedröfvelsers skull, som vi lida, hvilka äro eder till pris.
Herren är när äfven i fängelsets hvalf. Det är nyttigt för den
stolte adam, på det att han måtte dödas och korsfästas och den
nya människan tillväxa i Kristi fullkomliga ålders mått. Porten
är trång, och vägen är smal. Ingen krönes, utan han redligen
kämpar. Hvilken som står fast uti änden, han varder salig...
Bedien, bedjen för oss! Herrens frid vare med eder alla».
Dordlofva Erik Ersson skrifver den 3 nov. följande: »Jag
tror väl, du kommer ihåg, huru förhållandet var med mig,
innan du reste härifrån, att jag var underkufvad, betungad och
försagd, och mig tryckte allt ondt, så att jag gick krokig och
mycket lutad. Men det har nu blifvit bättre därmed, så att jag
är någorlunda till mods; dock har jag ingenting att prunka och
pråla med utan är nu en syndare såsom förr, och får jag icke
lefva på blotta nåden, så är det ute, för evigt ute, ja, evigt.
Dock, Jesus vare evinnerligen lofvad och prisad för den nåden.
Han gör aldrig illa mot oss, icke heller förkastar han oss, om
vi än så mena. Hans nåd varar evinnerligen. Du har ej att
vänta af mig ett långt bref, som är Guds ord; jag är för fattig
därtill. Dock hälsar jag dig och alla med kärlek, att jag är ännu
ett fattigt nådehjon, som jag vill tro, jag alltid har varit, huru
det än varit mången gång. Jag kryper fram med hungrig själ
till Jesus Immanuel, så är det fast».
I ett af teologiska fakulteten i Uppsala till Kungl. Maj:t in
gifvet utlåtande af den 7 april 1853 angående separatisterna i
Orsa heter det: »Fakulteten tror sig igenkänna i den åsikt, dessa
läsare ogilla, och i. den, de godkänna, tvenne motsatser, hvilka
under olika omständigheter öfvat ett mäktigt inflytande på det
kyrkliga lifvet och hvardera burit välsignelserika frukter men
endast i sina allmänna drag tillhöra kyrkans bekännelseskrifter,
tillhöra trosartiklarna, men för öfrigt äro att hänföra i teoretiskt
hänseende till lärotroper och i praktiskt hänseende till peda
gogiska medel. De kunna ock därför, ensidigt fattade och till
lämpade, lätt medföra skada, såsom de motsatta beskyllning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
