Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Andliga rörelser i Dalarne - XIV. Hans Jakob Lundborgs lif och verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
686 FYRTIONDEANDRA KAPITLET.
tacka min dyre frälsare för allt, allt, allt. Utan honom, utan att
han funnit mig, hvad hade mitt lif varit, om det än blifvit aldrig
så präktigt i världen? Ack, ett kärl må vara af ek eller furu,
det må vara huru förträffligt i sitt slag som helst och ämnadt och
tjänligt till att förvara det utsöktaste vin, men, om banden fattas,
så faller alltsamman sönder i spillror. De förfela sitt ändamål,
och huller om buller blifva de bäst lämpliga att vid tillfälle kastas
på elden. O huru lyckligt, att Herren såg i nåd till våra sön
derfallna spillror och lät sin ande plocka ihop och ordna dem
igen, så att jag kan få mottaga och rymma hans nådesvin och
däraf äfven meddela åt andra till vederkvickelse och hugsvalelse!
Ja, ju mera vi tänka på vår egen ovärdighet, desto mera må vi
känna o$s manade att hålla oss tätt intill Herren och vara rädda
att taga ett enda steg utan honom. Det är visserligen ganska
lätt att stiga öfver den smala vägens barriär och så snart nog
vara ute i full och ledig fart med den fromma, andäktiga, heder
liga, kyrkliga, fredliga och dygdiga världsström, som rusar mot
förtappelse. Hade jag icke Herren att nu kasta mitt lif på, så
vore jag alldeles rådlös och redlös.
Många förslag med afseende på vårt fäderneslands evangeli
sering hvälfva sig i mitt hufvud. Måtte Herren finna välbehag
i något, och med sin nådesol bringa det till mognad och stadga».
Konsistorium hade mycken möda att förflytta den kraftfulle
och eldige predikanten från den ena platsen till den andra för
att enligt dess mening hindra det läseri, som befordrades genom
hans predikningar. Men man förstod icke, att man därigenom
kringkastade eldbränderna så mycket mer. Han predikade icke
allenast på söndagarna, utan i veckan höll han bibelförklaringar
i de enskilda hemmen och sökte på allt vatt sprida goda upp
byggelseskrifter ibland folket.
Emedan Lundborgs hälsa hade blitvit klen, begärde han
och erhöll tjänstledighet i början af år 1855. Denna sin hvilotid
begagnade han att besöka Skottland, där han hade flera vänner,
med hvilka han hade brefväxlat, synnerligen den värderade pro
fessorn James Lumsden, lärare vid frikyrkans universitet i Aber
deen. Om denna sin resa säger han: >»För /äderneslandet och
kyrkan vågar jag med Guds nåd, ljus och kraft, hoppas mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
