Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43. Andliga rörelser i öfre Norrland - II. Jonas Bodell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
DE ANDL. RÖRELSERNA I NORRLAND. 719
3: 8 säger, nämligen den synd, som djäfvulen af begynnelsen gjort,
lögn och mord. För sådan synd gäller ingen förbön>.
Enligt Bodells åskådning är det alltså egentligen parti
andarne inom kristenheten, som äro djäfvulens barn, och med
partiandarne menar han alla dem, som icke hafva samma åsikter
som han själf. Han anser det, snart sagdt, som en dödssynd att
icke tänka på samma sätt som han i denna punkt.
Såsom exempel på Bodells högst egendomliga uppfattning
af de troendes gemensamma offentliga bön må anföras följande.
Då 1861 års bönevecka kom, utfärdade Evangeliska fosterlands
stiftelsen ett upprop till de kristna i landet att då förena sig i
gemensam bön. Häröfver förbittrades Bodell grufligen och skrifver
därom: »Vi äro i tillfälle upplysa, att Jesuiterorden låtit utlysa
detta spektakel öfver hela den ”’evangeliska kristenheten’». I
första dagens böneämne uppmanades de troende att bedja om
den helige andes utgjutande. Däröfver förbittrades Bodell och
säger: »När vi läste det, uppstod hos oss en ängslig fråga: Far
då Gud glömt bort att fullborda sina” löften om den’ helige
andes utgjutande? Ja, så lyder inbjudningen. Med många tro
endes kraftiga och ifriga bönerop på en gång skall man påminna
honom att hålla ord. Men, när vi sedan kommo att öppna bibeln,
skingrades dimman, och vi tänkte så: Arma folk, som blir så
bedraget af ulfvar i fårakläder! De stackars böneslafvarne, som
af afgudiskt nit försaka både mat och hvila (här syftar Bodell
på en stor väckelse, som under böneveckan uppstått i Alfva by
i Neder-Luleå), få sannerligen ropa efter den helige andes ut
gjutelse lika fåfängt, som judarne ropa efter Messias. Att bedja
på dagsverke hörer till afguderiets väsende».
Riström och Nils Petter Ersson, mot hvilka Bodell i syn
nerhet uppträdde, började så småningom att draga sig tillbaka
och ledsna vid partikifvet. Riström började dessutom mer och
mer att luta åt baptismen, som på den tiden uppe i Norrland
befordrades genom Näs Per Persson från Dalarne. Bodell stod
allt fortfarande i motsats till statskyrkan. Såsom vi förut hafva
framhållit, underhölls hans bestämda afvoghet mot statskyrkan
mycket genom nämnda institutions ovisa sätt att begagna sig af
polismakten för genomdrifvande af sin vilja. Man kallade allt
fortfarande inför kyrkorådet dem, som icke ville låta döpa sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
