Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 45. Andliga rörelser i Jämtland och Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I JÄMTLAND OCH HÄRJEDALEN. 743
godt ömsesidigt inflytande. Vid samma tid bildades ock en före
ning under namn af Jämtlands bibelsällskap. En frukt af dessa
föreningars verksamhet var, att en äldre, i kristlig insikt och er
farenhet väl rotad man, torparen Lars Larsson i Brunflo, vid
slutet af 1840-talet af sistnämnda förening utsändes för att inom
provinsen sprida biblar, nya testamenten och andra goda upp
byggelseskrifter. Han verkade därvid genom andliga samtal,
genom sjukbesök och genom att föreläsa ur Guds ord för folket.
Mannen, som jämte sin kristliga, bepröfvade tro ägde ett gladt
och lifligt lynne och mycken fyndighet, synes hafva varit sär
skildt begåfvad för detta uppdrag och fortsatte sin verksamhet
i många år. Han blef så en föregångare och vägröjare för de
sedan framträdande predikanterna. Det var, säges det, upp
friskande och intressant att höra honom meddela sina erfarenheter
under dessa vandringar.
Äfven i Mårdsjön fanns i slutet af 1840-talet en och annan
rättfärdighetsälskande själ. Särskildt omnämnas från denna tid
några gudfruktiga gummor, hvilka i likhet med Kornelius läng
tade efter mera ljus för sig själfva och för sin omgifning. Deras
bön blef hörd och deras önskningar uppfylldes af honom, som
ser i det fördolda. Detta inträffade, då några år senare den stora
väckelsen uppstod i Hammerdals socken, hvarom vi nedanför
mera utförligt skola berätta. Tvenne söner till en af de nämnda
gummorna hade under en resa i grannbyarna blifvit väckta till
lif i Guds son. Då de kommo hem, började de vittna om den
nåd, Gud hade bevisat dem, samt höllo bättringspredikningar i
byn. Detta hade till följd, att icke så få, i synnerhet bland de
unga, sade upp sin tjänst hos denna världens gud och öfver
lämnade sig att tjäna den sanne Guden. Emellertid uppstod icke
så litet buller om den vägen bland de mera förnumstiga gubbarne
i byn. Under det de med brännvinsflaskan i den ena rockfickan
och psalmboken i den andra gingo till de sedvanliga bönerna på
söndagsförmiddagarna, där det förelästes ur någon gammal po
stilla, samtalade de med hvarandra om, att det var långt bättre
och drägligare, när digerdöden gick, ty då fingo människorna
dö, men nu måste de lefva, fastän de mistat förståndet. När någon
af dem tillfrågades, om det ej var bättre, att ungdomen samlades
till bön och sång på söndagsaftnarna, än att de sleto ut Sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
