Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - I. Johan Hällmans och Olof Strömbergs verksamhet i norra Helsingland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I HELSINGLAND. 767
att verka för rättfärdighet och haft håg, lust och vilja att för
kunna hans dygd, som oss kallat har ifrån mörkret till sitt förun
derliga ljus, så var han en ibland dem. Han var ihärdig och
oförskräckt såsom ett ungt lejon. Ofta midt ibland en förblindad
menighet högg han igenom med andens svärd, som är Guds ord,
och bevisade krafteligen, att den gudsdyrkan, som icke sker i
anden och sanningen, är helt och hållet utan ändamål...
Han var ett af Herren rikt utrustadt redskap, som gick
Jesu ärende utan att akta smäleken, som utan människofruktan
högt utropade Jesus och hans dygder, som kände sitt synda
elände och med förkrossadt och ödmjukt hjärta flydde till nåda
stolen med hela sitt elände samt fick nåd och kunde med ledig
tunga, med glädje och frid, som öfvergår allt förstånd, sjunga
Guds och lammets lof».
I allmänhet var dock ett stort andligt mörker rådande inom
Helsingland vid denna tid. Nästan i hvarje gård brändes brännvin.
Därigenom var denna fördärfbringande vara mycket lätt åtkomlig.
Den missbrukades ock i ovanligt hög grad. Följden var trätor och
det mest eländiga familjelif. Slagsmål och stölder förekommo ock.
Det fanns dock rätt många i yttre hänseende fromma människor,
ehuru deras fromhet blott bestod i vissa gudstjänstliga bruk, så
som att gå till kyrka och nattvard m. m. På somliga ställen var
det ock sed, att de mera anständiga samlades på söndagarna,
och en af dem läste ur någon postilla. Dessa sammankomster
voro dock sådana, att en och annan kom drucken därifrån. Kyr
korna besöktes annars flitigt. Det viktigaste vid kyrkobesöken
ansågs vara att komma ihåg ingångsspråket. Mindes man det,
ansågs man vara from nog. Prästerna, som i allmänhet voro
ogudaktiga, predikade om bättring och nådens ordning, utan att
det hade någon frukt med sig. Själfva voro de blinda. Och en
blind kan icke leda en blind. Somliga af prästerna lefde ett i
yttre afseende anständigt lif, andra däremot visade på det mest
uppenbara sätt, att de voro långt ifrån Herrens tjänare. Det
var särskildt i dryckenskapslasten många voro sjunkna. Ung
domen lefde ett mycket vildt lif. Nattlopp och dans hörde till
det vanliga.
Gryningen till en ny dag började dock småningom visa sig.
År 1827 blefvo åtskilliga af ungdomen i byn Norrberg och trakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
