Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - IV. Anders Wiberg - V. Anders Gustaf Säfströms verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
786 FYRTIONDEÅTTONDE KAPITLET.
mångahanda svårigheter, icke minst från sina egna meéenings
fränders sida. Wiberg gjorde flera utländska resor, till Förenta
staterna, till England, Skotland och Norge. Han dog den 5
november 1887.
VE
Anders Gustaf Säfströms verksamhet.
Af prästmän, som under denna tid togo en mera verksam
del i de religiösa rörelserna, står komministern ANDERS GUSTAF
SÄFSTRÖM kanske främst. Han föddes den 20 maj 1790. År 1813
blef han vid endast 23 års ålder präst och var faderns medhjälpare
i Bjuråker med ett par kortare afbrott, hvarunder han tjänst
gjorde i Ilsbo och i Rogsta. Efter faderns död 1830 blef han
komminister i Bjuråker, tills han 1851 en till Ljusdal. Han
dog. den 5-tebruan: 1867:
Säfström .beskrifves såsom en synnerligen kraftfull predi
kant, och skaror af människor äfven från aflägsna håll strömmade
till för att höra honom. Hans predikan och hans kristliga lits
åskådning var densamma, som den tiden allmännast förekom.
Han tillhörde den mera lagiska riktningen och höll på »nådens
ordning» vid omvändelsen. Därför dröjde det icke heller länge,
förrän han började motverka och rent af förbjuda sina åhörare
att läsa den af Rosenius utgifna Pietisten, hvilkens spridning han
dock i början synes hafva befordrat eller åtminstone tillåtit. Men
en väckelse- och bättringspredikant af väldigaste art synes han
hafva varit. i
Med närmaste anledning af den erik-jansonska rörelsen ut
gaf Säfström år 1845 en katekesförklaring, ämnad till lärobok
i folkskolan. Om han sålunda möjligen öfverskattade den erik
jansonska rörelsen, visade han sig dock äga en öppen blick för
att på rätta sättet söka förebygga ett djupare inrotande af de erik
jansonska satserna, då han redan från barndomen ville grund
lägga en i hans tanke grundligare insikt i kristendomens läror.
>Katekesen med tillägg och utredning vid hvarje förklarings
stycke», såsom hans arbete kallades, upplefde åtminstone 3 upp
lagor, af hvilka den sista utkom 1848. Vid den tiden var erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
