Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - IX. Söderala. Erik-jansismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I HELSINGLAND. SLS
meningar låta fråntaga oss denna Kristi fullkomlighet. Dessutom
antaga och erkänna vi Uppsala mötes beslut af den 20 mars
1593 och den däri antaga oföränderliga augsburgska bekännelsens
21 artiklar efter ordalydelsen».
Då båda dessa förhör med Erik Janssons anhängare trots
alla gifna varningar och förmaningar blefvo utan resultat, insändes
protokollen till Uppsala domkapitel, och Ölssönerna instämdes till
nytt förhör inför domkapitlet den 18 juni samma år. I den skriftliga
inlaga, som de då inlämnade, säga de bland annat rörande sin
vägran att deltaga i den gemensamma syndabekännelsen vid
den offentliga gudstjänsten:
»I anledning af vår till högvördige domkapitlet ställda skrift
anse vi oss därjämte förpliktade att för nogare skärskådande i
djupaste ödmjukhet anföra omständligare till målet hörande an
draganden äfvensom det stympade sätt, på hvilket herr prosten
Scherdin uppläst högvördige domkapitlets protokoll. I fråga om
syndabekännelsen utesluter prosten följande ord af högvördige
domkapitlets protokoll nämligen: Dock icke 1 den mening, att
samvetet straffade dem för känd och medveten synd. I detta hän
scende måste en benådad kristen äga fullkomlig frid; hjärtats
förkrosselse, ångerns smärta kan han således icke förfara utan
kan och måste läsa sin syndabekännelse med tacksägelse öfver
den nådegåfva, honom meddelad är. Han skulle hafva läst, som
det står, och icke fördolt något, så hade klart vårt bestridande
mot doktor Annerstedt haft sin fullkomliga riktighet, att det af
honom blef oriktigt uppfattadt. Ty vi instämma villigt där, att
syndabekännelsen kunde passa för den ogudaktige, som lefver
i sin otro. Vi instämma villigt däri, att den i Sverige vid all
männa gudstjänsten begagnade syndabekännelsen passar för oom
vända, som enligt nämnda bekännelse lefva i otro i alla sina lifs
dagar, icke älska Gud öfver allt, icke sin nästa såsom sig själf
och mot Guds bud dagligen synda med tankar, ord, begär och
gärningar, i hvilket tillstånd en sådan aldrig får erfara det, som
följer efter syndabekännelsen, nämligen att han blifver omvänd
till Herren, får en lefvande tro, och att Jesus blir en konung i
sitt rike, som är invärtes i alla, som tro och hafva sina synders
förlåtelse, Guds namn till pris och ära. Men det går ej an att
bekänna synden och likväl hafva den kvar. Således, när de icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
