Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 50. Andliga rörelser i Uppland - I. Uppsala och omnejd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEN BIEN NS ER TN ED
"ER E PST S
392 FEMTIONDE KAPITLET.
hörd af ofvannämnda grupp studenter. Äfven genom sitt personliga
umgänge, sin till askes gränsande enkelhet och sin oskrymtade
gudsfruktan efterlämnade han hos dem ett kärt minne. På den
plats, där han tillbragte sina senare lefnadsår, gjorde han sig
likaledes känd för gudsfruktan och välgörenhet.
De medel, hvilka Gud begagnat att leda dessa troende
studenter till att vilja tjäna honom och lefva för honom, voro
olika. Hos några var det andliga lifvet en frukt af de gamla
religiösa rörelserna i Norrland. Men de flesta torde hafva lärt
känna sin frälsare genom den verksamhet, hvari C. O. Rosenius
och Oskar Ahnfelt voro ledande personligheter. Då Rosenius
och Ahnfelt gjorde besök i Uppsala, mottogos de alltid af dessa
studenter på det hjärtligaste. Ett annat Jesu vittne, som ock
allt emellanåt välkomnades i studentkretsen, var Erik Andersson
från Ockelbo.
Man torde kanhända föreställa sig, att det vid denna tid
var en lycklig enhet emellan de frälsningssökande studenterna
vid Uppsala universitet. Så var emellertid icke förhållandet.
Äfven inom deras krets förefanns en slitning mellan två rikt
ningar, den »evangeliska» och den »lagiska», såsom åtminstone
den förra benämnde dem. Den senare bestod egentligen af en
grupp göteborgare af den schartauanska riktningen. Medlemmarne
af den ofvannämnda gruppen frisinnade studenter samtalade stun
dom med dessa och ville så gärna hafva dem med på sina lördags
möten. För att ej stöta göteborgarne för hufvudet försäkrade
de en gång, att de nästa lördagsafton skulle läsa högt en predikan
af Schartau. Det var dock icke många, som kommo med. Dessa
studentsammankomster för uppbyggelse stredo alltför mycket emot
det schartauanska systemet med sitt förbud mot hvarje meddelande
i andliga ting med någon annan än en »redlig lärare», d. v. s.
en präst af denna riktning. Några af den schartauanska riktningen
gingo så långt i ytterlighet, att de kunde utslunga midt i ansiktet
på de mera frisinnade tillropet: >»Villfarande andar»! Och likväl
voro många af dessa kandidater till prästämbetet inom samma
kyrka. Enligt det schartauanska systemet gällde den evangeliska
åskådningen såsom en »lös lära».
Dessa olika riktningar ibland ’studenterna hade ock sina
representanter bland den teologiska fakulteten. Biskop G. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
