Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 50. Andliga rörelser i Uppland - III. Johan Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTIONDE KCAPEIEET:
912
Herre Jesu Kristi nåd och frid vare med och öfver Malmström>.
Och så gick Malmström ut, full af mod och kraft att trotsa
djäfvulens och all helvetets makt.
Efter att hafva genomkorsat Almunge i alla riktningar
kom han till Knutby och Faringe, kända för sin råa och vilda
befolkning. I Knutby bodde han hos troende vänner, Sahlbergs
i Rickeby. En afton blef han, när han gick vägen framåt i när
heten af Gränsta, omringad af en hotande skara män och yng
lingar. Men Gud hade gifvit honom en synnerlig gåfva att kunna
afväpna fienderna med hjärtligt tal. Han klappade dem vänligt på
axeln, bjöd dem snus ur sin stora dosa och lugnade dem därigenom
så, att han gladt hälsande kunde gå ut ur hopen och fortsätta
vägen hemåt. Om en stund mötte han sina vänner, som be
kymrade gått ut för att söka upp honom.
I Faringe tog han slutligen hufvudkvarter och gjorde där
ifrån resor genom Rasbo, Tuna, Stafby, Alunda, Morkarla, Skept
hammar, Hökhufvud, Ekeby och Bladåker.
Kristi himmelfärdsdagen 1857 predikade han i Glottsta i
Alunda; Prostinnan och fröken Aurivillius, troende och älskliga
själar, vöro då med. Så länge de stannade kvar, förhöllo sig
orostiftarne något så. när stilla, men, sedan de rest, blef det
mycket buller och bråk. Stenar haglade utefter vägen, där de
troende gingo fram, men Herren beskyddade dem, så att ingen
blef skadad. På kvällen, när Malmström skulle gå till hvila i
den stora salen, hvars fönster saknade gardiner, hörde han utifrån
svordomar och förbannelser och såg vilda, hotfulla personer, af
hvilka en del voro beväpnade, gå förbi fönstren. Slutligen hörde
han ett hatfullt: »Det är bäst att skjuta ned honom>. Fullt
förvissad, att hans-sista stund var kommen, lämnade han sig i
Guds hand och lade sig. Och se, Herrens änglar lägrade sig
omkring honom, så att intet ondt drabbade honom.
I Norra Edinge i Tuna voro fienderna så vilda, att de gniss
lade med tänderna, så att det hördes i hela rummet. Här voro
dock äfven åtskilliga mycket verksamma troende med, såsom
skogvaktaren Åkerman och trädgårdsmästaren Pettersson från
Lydinge samt skräddaren Lund. Sedan Malmström efter sam
mankomstens slut gått in i en kammare, uppstod stort gny och
oro i köket, och slutligen kom Åkerman in och frågade, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
