Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 50. Andliga rörelser i Uppland - IV. Andliga rörelser i Faringe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I UPPLAND. 917
Efter detta vågade ingen predikant komma dit på länge,
utan de troende samlades såsom förut till enskilda bönemöten.
Ofta måste de därvid iakttaga stor hemlighetsfullhet. Under
stundom måste de regla dörren och släcka ljusen, då stora skaror
af vilda sällar, som saknade sina forna kamrater och vänner i
synden, samlades utanför och hotade t. o. m. med hemgång. Så
hände sig en kväll i Östergården, att, när stojet utanför blef allt
för tygellöst, Hans gick upp på vinden, och hörde därifrån, huru
en del i vildt raseri ville slå in dörrar och fönster, under det
andra sökte hindra dem därifrån. Under det man inne i huset
bad till Gud, höllo fienderna så på att komma i handgemäng
med hvarandra.
Slutligen kom Malmström tillbaka, och honom vågade ingen
röra på grund af hans betyg från kungliga slottet. Dessutom
predikade trädgårdsmästaren Pettersson från Lydinge, och själar
vunnos, bland andra just de, som utfört karikatyrritningarna öfver
Lundmark.
Vid denna tid begynte Hanna Matsson. hålla söndagsskola,
som trots åtskilligt motstånd blef flitigt besökt och var till stor
välsignelse.
Emellertid började nu pastor Collén finna tiden vara inne
att söka hämma dessa rörelser. Ifrån predikstolen varnade han
3hörarne för villoandarne, men själf anställde han på e. m. hö
slåtter med kalas för arbetarne, hvarvid starka drycker ej fattades.
Samma vecka. kom han öfver till Östergården och förbjöd Hanna
Matsson att hålla sammankomster och söndagsskola, emedan det
droge baptister till socknen. »Huru vet pastorn det», sade
Hanna, »då han aldrig är med och hör på oss? Dessutom tycker
jag ej, att man bör förhindra sådana rörelser, så länge synd och
last gå i svang i socknen. Tänk t. ex., huru söndagarna an
vändas till höslåtter». Härvid genmälde pastorn, att det fick man
nog ej döma så hårdt öfver. Det funnes ju så många bruks
arbetare, som annars aldrig skulle kunna för Is sICö RÖ SJ ERLET
är sorgligt», sade Hanna, »att det finnes bruksägare, som så
binda sina arbetares samveten, men jag var framme i socknen i
söndags e. m. och såg en hålla torrhökalas, fast han ingen bruks
arbetare. äre. Vid ,dessa okt Hlety prAsten blossande röd, tog
hatten och gick utan att säga ett ord. Några år därefter måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
