Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 51. Andliga rörelser i Västmanland - III. Östra Västmanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 > & Pr v) | - Rx
932 FEMTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
TER
Östra Västmanland.
Från västra delen af provinsen spred sig den andliga rö
relsen efter hand till den ena socknen efter den andra i dess
östra del.
Vid Norbergs gruffält fanns 1858 en troende förvaltare.
Han var den förste, som kallade evangelii vittnen dit för att tala
Guds ord. Sedermera inflyttade en fröken Fahlbeck dit, hvilken
i ej ringa mån medverkade till evangelii tramgång där på platsen.
Rörelsen spred sig sedan till socknarna Karbenning och
Västanfors samt Ramnäs bruk, där tvenne troende smeder bör
jade arbeta för tändande af evangelii ljus 1861.
I Fläckebo uppstod samma år bland många ett allvarligt
frågande efter vägen till lifvet. Förut nämnde pastor Lund
borg verkade nämligen med framgång sagda år inom denna
socken.
I Väster-Fernebo, Andreas Fernholms födelsesocken, fanns vid
början af 1860-talet, så vidt kändt är, endast en troende kvinna.
Vid denna tid inflyttade emellertid dit en af Fosterlandsstiftelsens
predikanter, G. Karlsson, från Grythyttan, hvilken ännu lefver och är
bosatt i Västerås samt med oförminskadt intresse såsom evangelii
vittne arbetar i Herrens vingård. Han bosatte sig här som landtbru
kare och begynte hålla föredrag i sitt eget hem regelmässigt ett
par gånger i veckan. Dessutom predikade han på skilda platser
inom socknen, där hus upplätos för sammankomsters hållande.
Karlsson kallade ock tid efter annan främmande predikanter
till sin hjälp, och arbetet fortgick tämligen ostördt i 8 år. Sock
nens myndiga män med vice pastorn i spetsen började dock nu
med allvar taga itu med saken för att, som de menade, göra slut
på detta ofog. Det visade sig dock snart, att de hade Gud emot
sig och intet kunde uträtta mot hans verk. Kyrkostämma sam
mankallades, och en resolution affattades, som bestämde 50 kro
nors böter för den, som öppnade rum för sammankomsters hållande,
och samma belopp för den, som vågade uppträda med hållande af
religiöst föredrag. /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
