- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / II:2 Götaland och Stockholm under 1840- och 1850-talet /
977

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 53. Andliga rörelser i Östergötland - III. A. P. Ahlbergs banbrytande arbete i Östergötland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ria NRO STRTTTAD ENBART. > yr
RAN Nl > 03 SE FAR > EA JR G !
DE ANDL. RÖRELSERNA I ÖSTERGÖTLAND. Od
pagen hålla sitt försvarstal, som varade nära en timme, stodo
tårarna i mångas ögon, och många bådo Ahlberg om ursäkt för
sina misstankar och tillönskade honom fortsatt välsignelse ihans
prästerliga ämbete. Men oaktadt fera af de församlade prästerna
sade till prosten: »Du har orätt, men Ahlberg: har rätt», så
önskade han ändå att blifva af med sin adjunkt. Ahlberg blef
ock en kort tid efter detta möte förordnäd till v. komminister i
Sya socken, som är anex till Östra Tollstad. I Sya var kyrkan
på den tiden nyare, större och vackrare än i Tollstad. Men äfven
hon fylldes till trängsel af åhörare. En söndag uppstod där ett
riktigt tumult, som kunnat få ledsamma följder, om ej Herren
hade räddande gripit in, då det såg som farligast ut. Ett rykte,
att Ahlberg skulle hålla sin afskedspredikan påskdagen, hade
Spridt sig vidt omkring. Det kom därför så oerhördt mycket
folk, att icke ens den rymliga kyrkogården än mindre kyrkan
kunde rymma dem. Somliga hade rest ända till 2 mil och där
utöfver. Då kyrkan hade blifvit fullpackad och luften var kväf
vande, var det någon, som för att få utrymme oförsiktigt och lögn
aktigt ropade från läktaren: »Elden är lös!» I förskräckelsen
hoppade då några ned från läktaren, och i hela kyrkan uppstod
ett förfärligt buller. Hopen begynte tränga sig fram till dörrarna,
och i trängseln hördes jämmerrop. Somliga buros i trängseln
emellan andra, så att deras fötter icke nådde fast mark, förrän
de hade kommit ett stycke utom kyrkan. Sedan lugnet hade
blifvit någorlunda återställdt och så många hade fått komma in,
Som utan alltför stort obehag kunde rymmas, tillstängdes dörrarna.
Men många slogo med käpparna på dem för att få inträde. Nu
SPppnades de fönster, som kunde öppnas, och Ahlberg predikade
Seed sin väldiga stämma, som nu till det yttersta ansträngdes,
Så att det äfven hördes af den utanför kyrkan lyssnande skaran.
Allt aflopp slutligen utan någon olycka.
4 Ahlberg predikade bot och bättring, så att det trängde
genom själ och ande, märg och ben, och orden af hans mun
RR domar öfver hjärtats tankar och uppsåt så väl som öfver
ae lifvet i synden, hvilket var allmänt den tiden. Han
sett e icke allenast i kyrkorna på söndagarna utan äfven i
ära under veckan och på öppna fältet, emedan inga
unde rymma de samlade folkskarorna. Under den bråda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 15:09:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/22/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free