Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 53. Andliga rörelser i Östergötland - VI. J. P. Nyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
990 FEMTIONDETREDJE KAPITLET.
Från denna stund var början gjord att hålla andliga sam
mankomster icke blott i Hällestad utan äfven i närgränsande
socknar, så ofta tillfälle därtill kunde gifvas. Gud uppväckte
snart äfven två andra vittnen, som ock deltogo i den andliga
verksamheten. Det var ANDERS NILSSON i Lasjön och LARS
MAGNUS LARSSON i Barketorp, hvilkas lefnadsteckningar vi här
nedan vilja meddela. Nyren och de två nämnda predikanterna
predikade ofta tillsamman både i och utom Hällestad. Icke blott
om söndagarna förkunnades Guds ord utan mycket ofta äfven
på hvardagskvällarna. Många människor blefvo under den tiden
omvända till Gud i Hällestad. Äfven till omkringliggande trakter
började den andliga rörelsen sprida sig, och folket kom ofta i
stora skaror äfven från andra socknar till Hällestad om sön
dagarna för att höra Guds ord. I första rummet fick nog d:r
Emanuelsson, som nu kommit till tron på Herren, vara medlet
därtill. Då han predikade, var kyrkan vid den tiden ofta till
trängsel fylld af åhörare. På söndagseftermiddagarna, då lek
mannapredikanterna talade i närheten af kyrkan, stannade många
utsocknes kvar och bevistade dessa sammankomster. Emellan den
ofvannämnde prästmannen och de andra predikanterna rådde en
dräkt och frid, och Herren förökade ofta församlingen med dem,
som trodde och blefvo frälsta. På den tiden förekom ingen strid
om kyrka, präster, dop och nattvard. Det var bara fråga om
att vinna själar för Jesus och att vandra i ett heligt lefverne i
Kristi efterföljd. Det var en lycklig tid, en ljuflig vårtid i and
ligt afseende, med nåd, frid och salighet. Ej underligt att själar
då vunnos för himmelen och med glädje sjöngo lammets lof.
Smärre förföljelser förekommo väl ock vid den tiden, men
de tjänade endast till att drifva de troende närmare intill nåda
stolen. Ogudaktiga präster gåfvo ofta sin förbittring luft i onda
ord och elaka tillmälen om predikanterna. Två af dessa blefvo
ock anklagade inför domkapitlet i Linköping, där de skriftligen
måste förklara sig. Nyrén blef anklagad två gånger och Anders
Nilsson i Lagjön en gång. Det var mycket fula och lögnaktiga
beskyllningar, som gjordes mot dessa predikanter. Äfven andra
personer funnos, som i likhet med de förbittrade prästerna ofta
gåfvo sin ondska och illvilja tillkänna på flera sätt. Men märk
värdigt var det i alla händelser, att en så allmän stillhet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
