Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 53. Andliga rörelser i Östergötland - X. Jonas Petrus Engzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1006 FEMTIONDETREDJE KAPITLET;
senkindade?» Och svaret blef kort och godt: »Vattenvälling».
Jonas Petrus plägade framdeles tillägga: »Hade vi hafrebröd
till vattenvällingen, så hade vi kalas».
Barnen uppfostrades för öfrigt strängt och allvarligt. På
söndags f. m. måste de läsa episteln, evangeliet och psalmverser
ur psalmboken, såvida de icke voro med i kyrkan. De fingo
icke lägga sig, innan de, stående i ring, bedt sina böner och
sjungit: »O Gud, o Gud så from>, eller: »Till arf af mina fäder».
Om något af barnen missbrukade Guds namn eller tog den ondes
namn på sin tunga, fick det smaka käppen och skämmas.
Emellertid måste Jonas Petrus tidigt lämna föräldrahemmet.
Född den 17 januari 1810 kom han vid 9 års ålder i skrädderi
lära. Sedan han arbetat i detta yrke sex år, tjänade han såsom
dräng två år, hvarefter han under fem års vistelse i Kalmar
stad lärde hattmakeriyrket, arbetade därpå i klädesberedning å
fabriker i Norrköping, i Littois och Jockis i trakten af Åbo, i
Stockholm och Gefle samt åter i Norrköping, dit han senaste
gången ankom år 1847, och där han sedan vistades nio år. Så
som lärling tog han namnet Engzell, hvilket namn äfven hans
bröder antogo.
Vid 7 års ålder lärde Jonas Petrus känna sig själf såsom
en gosse med mycket häftigt lynne. Uppretad på en af sina
bröder ryckte han stora hårlockar från sitt hufvud, dem han
under vredesmod kastade på golfvet. Men strax därefter ång
rade han bittert hvad som skett och bad ifrigt: »O Gud, o Gud,
förlåt mig denna synd och fräls mig, annars förgås jag!» Och
Gud gaf honom från den stunden saktmodets ande.
Redan såsom gösse gick Jonas Petrus omkring i stugorna
i hembygden och läste allvarliga böcker helst i aflägset liggande
stugor, där änkor och faderlösa bodde. »Jag hade intet större
nöje», säger han, »än att till andakt få barn samlade i en stuga,
då jag ställde mig på en pall vid bordet, läste episteln och evan
geliet samt därefter ett stycke ur Murbecks postilla och sjöng
psalmer. Ett stort förkläde, hängdt öfver min rygg, fick tjäna
såsom — prästkappa». Flitigt besökte han kyrkorna och hörde
där en och annan gång domsord öfver synd och ogudaktighet.
Så gick han en gång vid 16 års ålder två mils väg till Elghults
kulla kyrka för att höra Ternström, redan då sträng schartauan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
