Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 53. Andliga rörelser i Östergötland - XI. Mellersta och östra Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1018 FEMTIONDETREDJE KAPITLET.
något samtal i denna fråga mellan honom och Nils. Den ene
lämnade den andre i fred, båda misströstande om att kunna om
vända hvarandra.
Efter denne kyrkoherde kom C. W. CHARLEVILLE, numera
biskop i Linköping, till socknen. Han var en mycket from man
och en berömd predikant. Då det blef afgjordt, att han skulle
flytta till Törnevalla, var det mången, som sökte skrämma ho
nom för Nils i Refva. Honom kunde ingen hvarken predika
eller vara till lags, sade man. Detta gjorde, att den nye kyrko
herden kände sig på ett egendomligt sätt intresserad för honom.
Sedan Nils, som hvarje söndag troget infann sig på sin
plats i kyrkan, hade åhört några predikningar af den nye
kyrkoherden, gick han en dag upp till prästgården. Från sitt
ämbetsrum såg kyrkoherden honom komma och blef både glad
och rädd. Han beredde sig på att få genomgå en allvarsam
examen inför den simple, olärde bonden och fruktade, att, ehuru
han var väl dokumenterad ifrån universitetet, han nu skulle komma
att illa bestå profvet. Men Nils var ingalunda en själfbelåten
kritiker, såsom han blifvit utmålad för kyrkoherden, utan en stilla,
ödmjuk och varmhjärtad kristen. Sedan de samtalat en stund
och Nils inför sin kyrkoherde aflagt en tämligen fullständig be
kännelse om sitt andliga lif och om sammankomsterna, som höllos
i hans hus, frågade kyrkoherden i ödmjuk ton: »Nå, hvad säger
Nils om mina predikningar då»? — »Å jo», svarade Nils, »jag
förstår, att det är med kyrkoherden själf, som det är med hans
predikningar, och med hans predikningar, som det är med honom
själf. Kyrkoherden vill vara gudfruktig och predika såsom Guds
örd; men: ännu. är det <é6 som fattas, och detta: enarär.. det wär
sentligaste af allt — ett verkligt nytt hf i Gud genom en sann
och lefvande hjärtetro och ett odeladt öfverlämnande af sig själf
ät Herren». Dessa ord uttalade Nils med tårade ögon och varmt
hjärta, så att kyrkoherden kände i sitt innersta, att hans granne
och åhörare uppriktigt älskade sin kyrkoherde och nu hade gjort
honom ett kärlekens besök. De kärleksfulla orden blefvo icke
utan sin goda verkan. Från den dagen var kyrkoherden en af
Guds ande pånyttfödd människa. Huru goda hans predikningar
än varit förut, så fingo de nu en helt annan klang, en andlig
fulltonighet, hvaröfver alla troende och i synnerhet Nils i Refva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
