Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 54. Andliga rörelser i Västergötland - I. Roparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1026 FEMTIONDEFJÄRDE KAPITLET.
Det var en mäktig ande, som grep de benådades sinne.
Tidens nöd och evighetens oändliga verkligheter lågo blottade
för deras häpna syn. När andens kraft grep dem, måste de
vittna för folket hvad de hört och sett, och, om de ville förtiga
det, var det dem, såsom om deras kroppar velat brista sönder.
De förmådde icke tiga. De förkunnade med ljungande nit Guds
omutliga dom öfver all lögn, flärd soch skrymteri men bjödo till
lika nåd åt förkrossade hjärtan och försäkrade med orubblig
visshet: »Gud har så talat». Från bygderna, där Ätran, Tidan och
Lidan hafva sina källor, till Vätterns, Skagerns, Vänerns och
Mjörns stränder ljödo de andeuppfyllda människornas varningsrop
och trösteord från Gud. Så väl kvinnor som män talade: de voro
den helige andes villiga verktyg. Få af dem hafva lämnat sina
namn åt eftervärlden, men Gud hade behag till dem och talade
genom dem till samtidens i bokstafsträldom och synd försoffade
människor.
I närheten af Alingsås bodde — för att här anföra ett enda
exempel — en ung torparedotter vid namn Kristina Jonasdotter
från Högås. Hon hade öppet sinne för uppenbarelsens ande
samt var, såsom vanligt med roparne, ytterst känslig för allt, som
tydde på flärd och fåfänga: fransar, hårkammar, pärlband, ber
locker, öronringar o. d. aktade hon som en styggelse. Sitt lif
hade hon afskildt för Herren. En dag hade ihennes hem samlats
en stor hop folk. Hon hade förbidat i bön inför Gud hvad hon
skulle säga, och, då hon såg det myckna i andlig nöd stadda
folket, föll hon under krampaktiga skakningar baklänges och
förblef liggande en lång stund såsom alldeles afsvimmad. Sam
tidigt föllo till marken bland de församlade hoptals människor,
mest ungdom, och rådde under tiden en stillhet såsom vid evig
hetens portar. Men nu reser sig den unga sierskan, och under
det att i hennes anlete ömsom afspeglar sig de saligas bild och
de förtappades kval, ropar hon till de hundratals församlade:
»Ack, jag såg en så härlig syn! Om du sett den synen, skulle
din lust icke mera stå till denna snöda värld. TI heliga änglars
följe" gick Kristina 1 Saxtorp” in 1 GUdsS KVA, Salsa dro de
döda, som i Herren döl!s’..... Men Bryngel i Skaåttegården...
ack, att dö i sina synder, hvilken död!» — Därefter följde gri
pande varnings- och förmaningsord. Då folket under fruktan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
