- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / II:2 Götaland och Stockholm under 1840- och 1850-talet /
1052

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 54. Andliga rörelser i Västergötland - VI. Falköping med omnejd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1052 FEMTIONDEFJÄRDE KAPITLET.
följa med>. De gjorde sig så i ordning och begåfvo sig åstad
samt framkommo den timme, som var utsatt för predikan. När
de kommo nära det ställe, där folket var samladt, hörde de på
afstånd skratt och skämt bland den samlade skaran. De an
ropade nu Herren om hjälp och bådo, att han, som har all makt
i himmel och på jord, måtte vara deras försvar. Framkomna
till samlingslokalen sågo de en stor skara människor samlad i
huset och på gården. : De möttes af blickar, som voro allt annat
än vänliga. Men Herren var med dem och blef deras hjälp.
Några ord talades nu till folket, en lärorik tilldragelse be
rättades, och därefter afsjöngs en sång. Det var underbart att
se, huru en annan stämning snart intog de församlade. Sedan
upplästes Esaias 55 kap., och Svening Johansson talade om
Jesu kärlek till alla syndare. En underlig rörelse uppstod bland
folket. Man föll allmänt i gråt, och några började att ropa högt
efter Guds frälsande nåd.
Alla bletvo gripna af Herrens närvaro, man kände, att han
var nära. Ingen kunde athålla sig från tårar. Den förr om
nämnde J. Palmqvist, en äldre, stor och ståtlig man, blef så glad
öfver Guds nåd, att han grät som ett barn. När folket såg ho
nom gråta, kände litet hvar sig djupt gripen af stundens be
tydelse.” ” Man ” måste ”afbryta en "stund för ätt tala med” de
bekymrade. Flera personer bekände öppet, att de ville om
vända sig till Gud och lämna syndavägen. Det var en salig
däg, en dag, på hvilken Gud besökte detta folk. Från den
dagen har Gud i denna mörka öken haft barn, som bekänt hans
namn med både ord och handling. Till och med länsmannen
bekände, att man behöfde göra bättring, och att många verkligen
blifvit andra människor.
Under väckelsen i Häggum, hvilken vi förr omtalat, blef
en gammal kvinna så allvarsamt gripen af Guds ord, att hon i
förtviflan öfver sina synder sökte afhända sig lifvet. Hon var
öfvertygad därom, att hon ej kunde erhålla Guds nåd, och ville
därför göra ett slut på sina dagar på jorden. Hon hoppade så
ned i en liten ström för att dränka sig, ty hon visste igen annan
utväg. Men i samma ögonblick fick en annan kvinna se henne
och skyndade till och drog upp henne ur vattnet. När hon fått
henne på land, öfvertalade hon henne att följa med till en predikant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 15:09:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/22/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free