Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Andliga rörelser i Småland - VI. Oskar Ahnfelts första besök i Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I SMÅLAND. 1077
ut för att se, om någon vågade att predika. Någon predikan
kunde ej hållas, men Ahnfelt läste en predikan ur Luther, och
sedan måste man återvända, ty fienskapen hos folkhopen var så
stor, att man fruktade något störande uppträde. Man hade därför
ej annat att göra än att skiljas åt och gå olika gator för att
sedan från olika håll på annat ställe åter komma tillsamman.
Efter en stund var en skara vänner samlad i den förut nämnde
Blomgrens hus, och där fingo de tillsamman utgjuta sina hjärtan
för Herren i bön och tacksägelse för sig själfva och för stads
boarna, som så väl behöfde att lära känna Herren. Sedan sjöng
Ahnfelt den lilla sången:
O Jesu, din dufva hon har ingen ro
I marken;
Kom, tag henne till dig och låt henne bo
I arken.
Hvilka ljufliga minnen från denna stund! Herrens pilgrimmer
kände, att han var ibland dem och uppfyllde deras hjärtan med
salig frid. De kunde ej annat än fröjdas öfver Guds stora nåd
i Jesus, som hade tagit dem till barn efter sin viljas goda behag.
Ahnfelt bodde hos fru Rydberg, och där fick han besök
af två poliser, som sade honom, att han genast skulle infinna sig
hos stadens vice pastor, ty denne ville tala vid honom. Ahnfelt
Svarade: »Om pastorn har något, han vill tala med mig om,
så får han komma hit>. Om en stund kom pastorn med två
Poliser i sällskap. Alla voro uppfyllda af bitterbet och vrede.
Hälsningen var allt annat än vänlig, och man kunde med skäl
förundra sig öfver, att en präst kunde bete sig så, som denne
nu gjorde.
Ahnfelt talade allvarligt till pastorn, men denne for uti
vrede och häftighet mot honom. När fru Rydberg hade hört på
Samtalet en stund, befallde pastorn, att alla skulle gå ut, ty han
och Ahnfelt skulle talas vid i ensamhet. Om en liten stund
ropade Ahnfelt, att de andra skulle komma in. Pastorn var då
Så uppretad, att det gällde handgripligheter. När de kommo in,
var den gamla fru Rydberg mycket upprörd i sitt sinne. Hon
frågade då pastorn först, om han visste, att det var i hennes
hus, Ahnfelt bodde. . Vidare sporde hon med hvad rätt han öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
