Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Andliga rörelser i Småland - X. Thor Hartvig Odencrantz - XI. Carl Johan Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1096 FEMTIONDEFEMTE KAPITLET.
Fostrad och närd af Luthers och Rosenii predikningar hade
han svårt att finna sig i de nya andliga strömningar, som gjorde
sig gällande på 1870-talet. Men, som han hade ett fridsamt och
kärleksfullt sinne och kände behofvet af att stå i ett vänligt för
hållande till alla dem, som älskade Herren, var hans oaflåtliga
bön till Gud den att kunna älska — älska alla. Han säger i
ett af sina bref: »Något, som jag i denna upprörda tid känner
ett allt större behof af att ropa till Gud om, är mera kärlek.
Mörkrets makt är väl mer än någonsin ifrig i sina sträfvanden
att utsläcka den inbördes kärleken i människors hjärtan». En
annan gång utbrister han: >»O, att kunna älska — älska alla i
Jesus! O, må jag under den helige andes trofasta ledning allt
mer lefva det eviga lifvet, en främling här, vandrande i Herrens
fruktan, uppfylld af den helige andes tröst! Sanning 1 lif och
vandel! Gud gifve det!»
Under ett stilla, oaflåtligt umgänge med Herren mognade
han att ingå i den eviga hvilan. Sommaren 1884 träffades han
af ett svårt sjukdomsfall, hvarifrån han aldrig fullt hämtade sig.
Julen 1885 firade han i kretsen af de sina, ehuru han till följd
af svaghet icke mer kunde som förr deltaga i sjungandet af de
sköna julpsalmerna. Det led nu mer och mer mot aftonen af
hans lefnadsdag, och den 2 febr. 1886 kom hans förlossning.
När han låg på sin dödsbädd, önskade han höra Davids 103
psalm sig föreläsas. När man kom till orden: »Så hög som
himmelen är öfver jorden, låter han sin nåd väldig vara öfver
dem, som frukta honom»>, utbrast han: »Stanna litet där», hvar
efter han med tydlig röst upprepade: väldig — hans nåd är
väldrg ... Det lider nu mot slutet, men Gud vare lof, jag flyttar
hem». I detsamma sjönk hans trötta hufvud ned mot kudden,
och allt var stilla frid.
2.
Carl Johan Lindberg.
CARL JOHAN LINDBERG föddes i Ödestugu socken i Små
land den 27 dec. 1821. Tidigt faderlös fick han vid 8 å 9 års
ålder deltaga i hvarjehanda arbeten för skötandet af det torp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
