Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Andliga rörelser i Småland - XIV. Jonas Sandell - XV. Carl Johan Svalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I SMÅLAND. 115
årige vän prosten Anderson från Hofmantorp en gripande predikan
öfver ämnet: Den hemgångne herdens ajskedsord: Lefva wvt,
så lefva vi Herren; dö vi, så dö vi Herren; ehvad vi nu lefva
eller dö, så höra vi Herren till.
Och lärarne skola lysa såsom himmelens sken, och de, som
många undervisat till rättfärdighet, såsom stjärnor i evighet
(Dan; teg)
VA
Carl Johan Svalander.
Vid midten af innevarande århundrade tjänstgjorde inom
Västra härad af Småland en prästman, som, på samma gång
han var en erkänd folktalare, brann af en innerlig nitälskan
för själars frälsning. Det var CARL JOHAN SVALANDER. Han
var född å komministerbostället Perstorp i Ödestugu församling
af Växjö stift den 25 februari 1807. Vid 3 års ålder förlorade
han sin moder, och 7 år senare afled äfven fadern, komministern
Johan Samuel Svalander. Efter faderns död fick den unge
Svalander vistas hos sin morfader, kyrkoherden Fornander i
Malmbäck, hvilken befann sig i fattiga omständigheter. Då
den unge dottersonen en gång satt vid morfaderns skritbord,
råkade han att stjälpa omkull bläckhornet öfver en af kyrk
böckerna. Gossen väntade att med rätta få en allvarsam till
rättavisning af sin fromme morfader. Men, när denne såg
gossens bekymmer, sade han tröstande: »Tänk, huru många
förfärliga plumpar min himmelske fader varsnat i mitt lifs bok,
ja, huru breder sig icke en svart plump öfver hvartenda blad
däri, och Gud är dock ännu samme hulde, barmhärtige, evigt
nådige fader, som icke förebrår mig mina synder».
Under 3 år vistades gossen hos sin morfader och fick på
hans knä ofta lyssna till, huru denne talade om världens få
fänglighet och vikten af att söka efter det eviga och oförgängliga.
Omsider var tiden inne, att gossen skulle begynna sin skolgång
i Jönköping. Han utrustades vid affärden dit med en liten brun
målad kista, som innehöll ost, hårdt bröd och salt kött samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
