Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Andliga rörelser i Småland - XVI. Andliga rörelser inom Västra härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I SMÅLAND. £öbT20
emedan alla de, som gudligen vilja lefva i Kristus Jesus, måste
lida förföljelse; att, om denna till graden på olika tider vore olika,
den dock till arten och beskaffenheten alltid vore densamma, ty
köttsligt sinne är en fiendskap emot Gud. Helt amikalt, som hela
det lilla samtalet var, sade herr prosten till tit. Johansson, att han
borde hjälpa honom. Johansson talade om sammanhanget emellan
lag och evangelium, om nödvändigheten af nödens upptäckande,
innan nåden värderas, anförde ett exempel, att en person blifvit
väckt till syndakännedom af ett bland de mest evangeliska språk,
nämligen frälsarens ord: /’Den, till mig kommer, kastar jag icke
ut. På det innerligaste instämmande i allt, hvad Johansson yttrat,
använde jag apostelns ord: "Synden kände jag icke utan af lagen’,
och tillade: Det Guds ord, som verkar den rätta syndakänne
domen och sorgen efter Guds sinne, är lag, äfven om den verkas
af ett språk, som är mest evangeliskt".
Herr prosten och Ahnfelt talade sammanstämmande om
syndasorgens nödvändighet, men, att det icke vore nog med denna
sorg, visade Judas Isk. exempel. Efter ett uttryck af herr prosten
angående denne Judas tro och förräderi, som jag vill förbigå,
yttrade jag, att Judas visserligen hade vid många tillfällen sett,
att Herren Jesu ord icke voro att gäckas med, och trodde nog,
att det vore sant, hvad hans mästare sade, då det gällde andra,
men till sin eviga skada gjorde ett undantag, då det gällde honom
själf. Något enda ord vidare, än jag nu nämnt, yttrade jag ej
under det mycket omskrifna samtalet. Detta är nu det biträde i
ensidig och falsk lära, jag angifves hafva lämnat Ahnfelt, detta
det ’skötande’, herr prosten Bergqvist säger sig åt tit. Johansson
i afseende på mig uppdragit. Huru herr prosten ’skötte” den,
han tog på sin partage, har han själf ådagalagt i sin skrifvelse.
Något möte inför konsistorium hörde jag icke under det vänliga
samtalet eller sedan sättas i fråga, liksom ej heller att ”Pilgrimen’
vore en förrädisk sång. Ahnfelt anmodade herr prosten att ned
kalla välsignelsen öfver våra personer, hvilket på uppmaning af
herr prosten skedde af pedagogen Johansson.
Följande morgon meddelade Ahnfelt efter uppmaning några
sånger i herr prosten Bergqvists hus. Något medgifvande å herr
Prostens sida af något annat föredrag kunde ej komma i fråga,
enär något sådant säkerligen ej blifvit begärt. Efter afsjungandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
