Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 57. Andliga rörelser i Skåne - I. Ropande röster i öknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I SKÅNE. 1189
derna. Äfven fingo dessa gärna stanna i Riseberga prästgård
hos prosten AROSENIUS, hvilken var kyrkoherde därstädes sam
tidigt med att Peter Murbeck var kyrkoherde i Norra Rörum
och Hallaröd. Båda dessa präster voro gudfruktiga och nit
älskande i sin gudsfruktan. Murbeck var mycket lagisk men
kyrkoherden Arosenius däremot mycket fri enligt den tidens mått
stock. Ty värr utforo dessa grannpräster ganska hårdt mot
hvarandra, alldeles såsom Murbeck och Rutström gjorde i Stock
holm, när de båda där voro anställda. Murbeck gick t. o. m. så
långt, att han anklagade Arosenius inför Lunds domkapitel, för
det att han mottog Brödraförsamlingens missionärer och befordrade
dess verksamhet. Arosenius blef dock frikänd.
Till de ofvannämnda prästernas kyrkor vandrade stundom
de få troende, som funnos, sju å åtta mil för att få höra en upp
bygglig predikan och för att få hälsa på i den troende präst
mannens hem. Om en sådan gudfruktig prästman förflyttades
till en annan plats, läto de bland hans förra åhörare, som fruk
tade Gud, icke afskräcka sig ifrån att med matsäcken på ryggen
vandra ända till 15 å 16 mil för att höra den af dem älskade
läraren. Så var förhållandet, när kyrkoherden Per Nyman, hvilken
i yngre år hade verkat i södra Skåne, slutligen blef anställd som
kyrkoherde i Stenbrohults socken af Kronobergs län i Småland.
Åtskilliga af hans forna åhörare vallfärdade då till honom ända
nedifrån trakten af Ystad.
Till de på denna tid ropande rösterna bland de skånska
prästerna hörde äfven RETZIUS, af hvilken vi ännu i dag hafva
en postilla. :
Utom nämnda präster fanns ytterligare en och annan, som
höjde ett allvarligt varningsrop emot den allmänt rådande ogud
aktigheten, som gick i jämnbredd med den nyss nämnda yttre
vördnaden för Gud och hans ord. Så t. ex. höll en skollärare,
PETER MATTON, i Allerums socken emellanåt sammankomster i
de byar, där han hade skola, En och annan gång vågade han
äfven på vänners uppmaning öfverskrida sockengränsen och hålla
predikan i grannsocknen Viken. Men, fastän detta skedde i all
tysthet, hade ändå pastorn därstädes fått kunskap därom och
fann sig föranlåten att varna för »antikrist»>. Mattons verksamhet
blef kort. Han fick sluta sin arbetsdag i unga år. Han dog år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
