Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 57. Andliga rörelser i Skåne - III. Religionsförföljelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KET; FEMTIONDESJUNDE KAPITLET.
han sagt». Härvid blef länsmannen litet förlägen, men, då han
åter hämtat mod, framträdde han till bordet, intog en mili
tärisk hållning och utropade trenne gånger: >»I Kungl. Maj:ts
namn befaller jag, att sammankomsten skall upplösas»! Detta
lät litet auktionsmässigt, hvarför en del af de församlade började
småskratta. Lindegren erinrade då länsmannen därom, att de
samlats i Jesu namn, och att de skulle skiljas åt i samma namn,
när tiden var inne. Därpå uppstämdes psalmen: »Vår Gud är
oss en väldig borg» etc. Länsmannen och klockaren gingo sin
väg. Husvärden blef sedermera stämd inför häradsrätten, ej för
brott emot konventikelplakatet utan emot lagen om uppror. Emel
lertid blef husvärden frikänd, men länsmannen fick skämmas för
sin dumhet.’
Vid flera tillfällen, då Lindegren kom upp i landskansliet
för att begära pass, blef han trakasserad, och i passet skrefs
följande: = »Passinnehafvaren förbjudes att anställa eller hålla
otillåtna religiösa sammankomster vid påföljd att, om förbudet
öfverträdes, såsom passlös anses och behandlas».
Som styrelsen för traktatsällskapet, i hvars tjänst Lindegren
stod, förelagt sina kolportörer att på sina resor besöka prästerna,
kom Lindegren en gång under resa i Hörs socken in till där
tjänstgörande pastor för att låta honom veta, att han ämnade
hålla andliga föredrag inom socknen. Sedan Lindegren på pastorns
framställda fråga redogjort för sin kallelse att tala Guds ord,
uttalade den gamle hedersmannen sin åstundan att få se något
tecken göras af Lindegren såsom bevis på hans kalielse. Då Linde
gren frågade, om meningen vore, att han skulle uppväcka döda eller
bota sjuka, svarade pastorn: »Ja, det är min mening». Då Linde
gren ej gjorde någon-invändning mot pastorns begäran, blef
stund, bröt Lindegren tystnaden med att säga: »Har pastorn
något lik till hands, så skola vi kanske skrida till verket». Då
pastorn härvid nästan bleknade, sade Lindegren: »Då pastorn
nyss åberopat sig på att hafva varit Kristi tjänare i 30 år, och
jag villigt erkänner mig vara en jämförelsevis nyfödd lärjunge,
torde pastorn vara god och börja, så kan jag fortsätta». Slutet
af samtalet blef, att pastorn sade: »Låt oss ej tala mera om den
saken utan var god och sitt ned och ät middag hos mig»>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
