- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / II:2 Götaland och Stockholm under 1840- och 1850-talet /
1224

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 57. Andliga rörelser i Skåne - IV. Andliga rörelser i östra Skåne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Po24 FEMTIONDESJUNDE KAPITLET.
gamla seder och bruk. Tack vare nyfikenheten, minskades likväl
icke kundernas antal.
Hvad som mycket uppmuntrade Sven Jonsson var, att en
person inom en månad efter denna handelsreform kom och er
kände sig genom en traktat hafva funnit den kostliga pärlan.
Andra hade genom nykterhetsskrifter blifvit räddade från den
härskande dryckenskapslasten. Sådant stärkte Sven Jonssons
mod och uppmuntrade honom att fortsätta. Ty liksom barn, hvilka
man sänder till handelsboden, sätta stort värde på »tillgiften>,
så gick det äfven för honom. Att sälja kaffe, socker etc. var
nog bra men ännu bättre att få utdela traktater. Han önskade
till Gud att få blifva bokhandlare, anseende det såsom det lyck
ligaste af allt, men utan penningar var det omöjligt att nå detta
mål. Under sina funderingar härpå får han en dag bud från
sin granne, d:r Bergman, att strax komma till honom. Hvad
gällde? Jo, d:r Bergman berättade för honom, att boktryckaren
P. Elde i Stockholm, född i Viby i Skåne, hade börjat trycka
böcker, däribland kristliga traktater. Han var nu ute för att
skaffa kunder och erbjöd Sven Jonsson att blifva kommissionär
för denna ort. På grund af den ädle d:r Bergmans medlareskap
var han villig att lämna Sven Jonsson huru mycket som helst i
kommission med skyldighet att redovisa efter försäljningen. Att
han var rätte mannen för Sven Jonsson, inses lätt, liksom han
sedan sade, att denne var rätte mannen för honom.
På den tiden funnos inga järnvägar, så att man när som
helst kunde få sig tillsändt det, man behöfde. Därför var det
nödvändigt att hafva en nederlagsplats för lämpliga skrifter äfven
i södra Sverige. Oaktadt de voro få, som trodde på Herren,
och motståndet starkt, -utsändes dock bokspridare åt alla håll.
Snart hade man 10 å 15 sådana, som vandrade omkring i Skåne,
Bleking och Småland. Dessa män läste och sjöngo evangelium
i hundratals hem. Såsom alltid väcktes härigenom stor glädje
hos somliga men hos andra lika stor förbittring. Från ett visst
håll uppviglades personer att gå handgripligt till väga mot bok
spridarne. Somliga af dessa blefvo arresterade och uppgåfvo då,
att böckerna voro tagna i kommission hos Sven Jonsson. Med
skjuts förpassades därför bokspridarne till honom. Sedan de då
fått sin förpassning påskrifven af honom och fått hvila ut litet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 15:09:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/22/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free