Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 57. Andliga rörelser i Skåne - XI. Helsingborgs traktatsällskap och Helge Åkessons tidigare verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I SKÅNE. 1240
garna antogos år 1856. Allt ifrån sin början har den velat med
afseende på villkor för medlemsskap och kallelse till evangelii
tjänst låta det, som är det väsentliga i kristendomen, nämligen
en bibelenlig uppfattning af evangelium och andens lif i själen,
vara det viktigaste. De, som tillhört föreningen sedan 1861;
kunna ock intyga, att medlemmarnes olika uppfattning i kyrkliga
us frågor under alla dessa år icke föranledt någon strid eller split.
»I det väsentliga enhet, i det flertydiga (oväsentliga) frihet, i allt
kärlek» är en sats, som föreningen sökt tillämpa i all sin verk
samhet.
Bland de predikanter, som till välsignelse verkat inom Västra
Skånes missionsförenings område efter år 1857, må med särskild
tacksamhet mot Herren i främsta rummet nämnas O. Ahnfelt,
om hvilken förut ett och annat är berättadt. Innehållet i hans
predikningar var i allmänhet så gediget, så sakrikt, ja, stundom
så öfverväldigande hänförande, att många ännu minnas hans sam
mankomster såsom de ljufvaste stunder, de upplefvat. Guds fräls
ningsråd, vårt djupa fall i Adam, vår upprättelse i Kristus och
andens verk till sann tro och helgelse voro städse de framstående
ämnena i hans föredrag. Och ofta nog hände det, att, om nå
gons hjärta motstått öfverbevisningen i hans tal, blef det försmält
genom hans sång, som, om ock icke ovanligt klangfull, dock på
ett gripande sätt föredrogs och beledsagades af konstnärlig gui
tarrmusik. Genom hans verksamhet blefvo många själar fångade
i evangelii not. Därjämte bidrog han i icke ringa mån att bilda
en stor del af den tidens lekmannapredikanter utan att dock
egentligen hafva detta till sitt mål. Det var nämligen knappast
möjligt för någon, som hade gåfva och kallelse att tala till andra,
att undgå det mäktiga inflytande, hans vittnesbörd utöfvade ej
blott på hjärtat utan ock på förståndet i fråga om uppfattningen
af evangelii sanning. Ahnfelts predikoverksamhet kan i detta
afseende ställas i bredd med Rosenii verksamhet genom Pietisten.
I många år, så länge hälsa och krafter tilläto det, höll han ut
med att flera månader å rad resa och predika dag efter dag utan
att uppbära ersättning därför af någon förening och blef ofta af
världen ej blott begabbad utan äfven förföljd. Men Kristi kärlek
tvingade honom därtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
