Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 59. Den fria kristliga verksamheten i Stockholm - III. Evangeliska alliansens centralafdelning i Stockholm - IV. Evangeliska fosterlandsstiftelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1312 FEMTIONDENIONDE KAPITLET.
troende varit ett hjärta och en själ, svåra slitningar och parti
strider uppstått.
Evangeliska alliansens skriftspridnings- och predikoverk
samhet kunde därför icke längre fortsättas, sedan det blifvit uppen
bart, att Alliansens namn missbrukades för partiintressen, hvari
genom den i stället för att vara ett föreningsband emellan Guds
folk hade blifvit till ett tvisteämne. De flesta af styrelsens lutherska
ledamöter utträdde nu ur densamma, och, sedan Rosenius, Elm
blad m. fl. afgått ur styrelsen, förlorade Alliansen allt mer och
mer förtroendet bland de kristna i landet. Några år därefter
blef den upplöst. Ehuru Alliansens sköna tanke denna gång
fick ett så sorgligt slut, böra vi dock hysa det fasta hoppet, att
denna heliga och goda sak icke för alltid skall blifva död och
begrafven i vårt land.
Behofvet af en närmare sammanslutning emellan de troende
för endräktig samverkan i sanningens tjänst gjorde sig dock allt
mera kraftigt gällande. Under hvilken yttre form detta behof
sedermera tog gestalt, få vi se i det följande.
IV.
Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Genom C. O. Rosenii verksamhet hade en kraftig andlig
rörelse uppstått icke blott inom hufvudstaden utan äfven i landet
för öfrigt. Till följd af denna rörelse väcktes i mångas hjärtan
tanken på, huru de andliga krafterna bäst skulle kunna ordnas
och göras fruktbärande för ett gemensamt arbete i Herrens
vingård. 5
Bland dem, som under åren 1854 och 18535 mest ifrade för
en sammanslutning i sådant syfte, voro d:r Fjellstedt, grefve K.
G. Lewenhaupt och baron J. Alströmer. Genom Fjellstedts åt
görande hölls på våren 18553 hos grefve Lewenhaupt i hans bo
stad vid Blasieholmstorg ett möte af för saken intresserade tro
ende män. Vid detta tillfälle höll Fjellstedt ett föredrag, som
var inspireradt af varm kärlek till Kristi kyrka och af glödande
frihetssinne. Hans tal var i kyrkligt afseende nästan »revolutio
närt». Han föreslog nämligen, att, då de kyrkliga ledarne visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
