Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 59. Den fria kristliga verksamheten i Stockholm - VIII. Bernhard Wadström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
DE ANDL. RÖRELSERNA I STOCKHOLM. 1325
hade V. Rudin, då en ung, liflig student, börjat hålla andliga
föredrag på »Henschens sal» och andra samlingslokaler i Upp
sala. Äfven Wadström hade hört talas om Henschens och Ru
dins »konventiklar>, men i likhet med de flesta af hans bekanta
blygdes han att besöka de illa beryktade läsarnes samlingar.
Slutligen beslöt han dock att komma dit »för en gång»>. Det
var den 2:dra söndagen i adventet 1852, och den aftonen blef
afgörande för hela hans lif. Från den dagen fick äfven han bära
det föraktade namnet läsare och kom in i de troende studenternas
krets, hvilka nästan hvarje afton samlades på någon student
kammare till läsning, bön, sång och samtal om de himmelska
tingen.
På våren 1853 sammanträffade Wadström för första gången
med C. O. Rosenius i Stockholm. Detta möte med Rosenius
blef uppslaget till ett 15-årigt troget vänskapsförbund och en
dräktigt samarbete, i det att Wadström bland annat under flera
år biträdde Rosenius vid redigeringen af tidskriften Pietisten och
| , Missionstidningen.
Efter afslutade studier i Uppsala ingick Wadström i början
af år 1834 som e. o. kanslist vid ecklesiastikdepartementet samt
började samtidigt sitt arbete såsom »handsekreterare»> hos Ro
| senius. Under den följande tiden hängaf han sig med kärlek,
nit och trohet åt verksamheten för Guds rikssak så väl enskildt
som offentligt. Han utöfvade ett verksamt inflytande i den Evan
geliska alliansens arbete och deltog i bildandet af Evangeliska
fosterlandsstiftelsen 18536, i hvilket sällskap han sedan verkade
till år 1879:
Efter någon tvekan fattade Wadström det beslutet att ägna
| sig åt det prästerliga kallet och reste därför är 1855 CM Upp:
sala, där han följande år tog prästexamen. Då han sedermerå
| infann sig hos ärkebiskop Reuterdahl, som då vistades i Stock
holm, vägrade denne att prästviga honom, därför att han äfven
skulle verka för Ev. fosterlandsstiftelsen, som vore »en för kyrkan
farlig och fientlig institution». I nära tre år vidhöll ärkebiskopen
denna sin vägran, till dess han af »Svenska psalmhistoriens»
författare, komminister J. V. Beckman, rent af tvangs att gifva
efter och invigde så Wadström år 1859 i prästämbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
