Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 60. Baptistiska rörelser - I. Fredrik Olaus Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Én ; försa TR
EA NR NG 5 cd
BAPTISTISKA RÖRELSER. 13885
ganska talrika särdeles i England och Nordamerika. Icke kan
man väl vara okunnig om deras värde som medborgare och
trogna undersåtar, då de i allt sitt förhållande ställa sig den
heliga skrift till föreskrift och efterrättelse, som bjuder lyda öfver
heten och att vara all mänsklig ordning undergifven för Herrens
skull. Blott i religionens mål tillämpa de detta språk: ”Man
måste mer lyda Gud än människor”
I ett protestantiskt land och i denna upplysta tid har jag
ännu icke kunnat förmoda, att man skulle vilja behandla mig
efter lagens stränga bokstaf; helst då jag tycker mig förstå, att
i enlighet med Sveriges rikes grundlag, $ 16 i Regeringsformen,
"ingens samvete bör tvingas utan hvar och en skyddas i den
fria utöfningen af sin religion».
Ur protokollet vilja vi till sist anföra åklagarens slutpåstå
ende och Nilssons svar därpå: »Och som Nilsson fritt och otvun
get erkänt, att han sedan tre år tillbaka angående döpelsens och
nattvardens sakrament hyst och sökt utbreda lärosatser, hvilka
icke öfverensstämma med den allmänna luthersk-evangeliska tros
läran, samt Nilsson erhållit de varningar, som nyssnämnda stadgar
föreskrifva, men Nilsson sådant oaktadt fortsatt sitt brottsliga
förfarande, därför justitiekanslersämbetet, sedan jämväl föreskrif
terna i kungliga brefvet den 15 dec. 1762 och den 20 jan. 1837
blifvit iakttagna, mot Nilsson förordnat åtal; alltså funne advokat
fiskalen sig föranlåten yrka, att i förmågo af I kap. 4 $ Miss
gärningsbalken allmänna lagen samt I kap. 2 $ kyrkolagen Nilsson
måtte, för det han utspridt villfarande lärosatser, dömas att varda
riket förvisad.
Under djup sinnesrörelse anförde Nilsson, att han ansåge
detta påstående vara hårdt. Så mycket ondt trodde han sig icke
hafva gjort, att han förtjänade med landsflykt bestraffas, och i 19:de
seklet hade han icke ansett möjligt att åklagaremakten skulle
L vilja tvinga människans tro och samvete. Utur borgerliga lagen
kunde han likväl icke hämta stöd till sitt försvar, och målet, på
hvars utgång hans framtid och välfärd berodde, öfverlämnade
han alltså till kungl. hofrättens pröfning. Skulle domslutet ut
falla enligt advokatfiskalens yrkande, bönföll han blott, att verk
ställigheten däraf måtte så länge fördröjas, att han, innan han
för alltid måste öfvergifva sitt fosterland, kunde medhinna att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
