Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 60. Baptistiska rörelser - II. Katrina Broberg och den första bapistförsamlingen i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1340 SHATTIONDE SKANEIPERT
att, så godt sig göra lät, bota skadan och fortfor ännu under ett
år att verka Herrens verk i Sverige.
Emellertid blef Nilsson, såsom -vi förr visat, åtalad af kon
sistorium samt rannsakad och dömd att ur riket förvisas. Detta
skedde år 1851. Denna dom förorsakade stor sorg inom den
lilla vänkretsen men inom fiendernas läger mycken glädje. Inom
kort lämnade Nilsson landet, och Katrina jämte två andra kvinnor
voro de enda, som nu voro kvar af baptistförsamlingen. Ehuru
de voro så få, samlades de dock ofta i Katrinas lilla hem, där
de gemensamt uppbyggde sig omkring Guds ord. Men gång
efter annan blefvo de utsatta för fiendernas våldsamhet, och ofta
inslogos fönstren i det lilla huset, och trädgården, som var för
sedd - med :’ åtskilliga planteringar, förvandlades till en jordhög.
På allehanda sätt förgrep man sig på dessa Herren Jesu vänner.
Slutligen såg Katrina ingen annan utväg än att sälja huset och
lämna fosterlandet, hvilket skedde den 14 juni 1854, då hon
styrde sin kosa öfver det stora världshafvet till sin dotter i
New York.
När hon framkommit till dottern, tyckte hon sig hafva kom
mit in i en riktig babylonisk förbistring. Hon förstod ingenting
af det språk, som talades, och svårt hade hon ock att lära något.
Den lille femårige dottersonen försökte att för sin mormor gång
på gång upprepa samma ord för att lära henne något af det
engelska språket, men hans tålamod brast, så att han en gång
förtörnad utropade: >»Mormor, du är den dummaste käring i hela
Amerika»!
En annan "svårighet för den gamla Katrina var; att hon
icke kunde få höra Guds ord predikas på svenska språket. Där
till kom, att uti dotterns hus icke rådde någon kristlig anda.
Till sin glädje träffade hon en dag Gustaf Palmqvist från Stock
holm, som kommit dit öfver för att predika. Hon var lycklig
att kunna få meddela honom sina erfarenheter och fick af honom
veta, att det i Stockholm bildats en baptistförsamling, samt att
pastor Wiberg hade blifvit kallad dit såsom dess föreståndare.
Denna underrättelse uppfyllde Katrina med mycken glädje, och
hon började tro, att religionsfrihet nu härskade i Sverige. Gustaf
Palmqvist lämnade året därefter, eller 1857, New York och reste
öfver till sitt fädernesland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
