Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 67. Nattvardsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 16 SEXTIONDESJUNDE KAPITLET.
Hvad vidare angår de i utslaget berörda omständigheterna vid en
del af dessa nattvardsutdclningar, så förekommer först, at: domkapitlet
ansett Waldenström vid nattvardsutdelningen i Uppsala pingsten 1876 i
ett så viktigt stycke som afiösningens afkunnande, hvarvid mera än eljest
en förändring är ägnad att oroa samveten, icke hafva med tillbörlig
aktsamhet gått till väga. Huru bemöter nu Waldenström detta ? Ungefär
på enahanda sätt som nyss är vidrörd t i fråga om rummet för
nattvardens begående. Liksom han därvid medelst skenbart riktiga men,
såsom visadt är, i grunden falska antaganden, af hvilka det ena vore en
uppenbar orimlighet, velat ådagalägga oriktigheten af domkapitlets
tilllämp-ning af lagen och sätta sitt eget godtycke i lagens ställe (antingen, säger han,
måste 1859 års författning innebära kyrkornas ovillkorliga upplåtelse för
enskilda nattvardsgångar, när helst en därtill kallad främmande prästman
det fordrar, eller, hvilket vore orimligt, måste samma författning, sådan
den af domkapitlet tillämpats, vara skrifven för att ’lura folk’) —
ungefär på samma sätt söker han här genom utdragandet af en orimlig
konsekvens eller följd af domkapitlets uttalade ogillande däraf, att
Waldenström, ehuru han infunnit sig i akt och mening att officiera vid
nattvardens utdelande, hvilket måste föregås af skriftermål och aflösning, den
sistnämnda förkunnad i full öfverensstämmelse med kyrkans fastställda
formulär, icke försäkrat sig om tillgång ifall_^af behof till sagda formulär,
neddraga detta ogillande till gränsen af det orimliga. Med skäl må man
fråga, om icke detta sätt att söka gendrifva ett domslut är ovärdigt den
viktiga sak, hvarom fråga är, och vanhedrar ämbetet. Är det ärligt, är
det tillständigt att i domkapitlets uttalade ogillande af en begången
oaktsamhet i själfva förberedelserna för den heliga förrättningen, hvartill
Waldenström enkom blifvit kallad, och som således icke kan jämföras
med en sådan ämbetsförrättning, som kommer Oförtänkt uppå, söka
inlägga en påföljd, som skulle hafva inneburit en stötande, oskicklighet?
Domkapitlet anser sig uppfordradt, för häfdandet af sin egen värdighet
och ämbetets anseende, hos kungl, hofrätten hemställa, att Waldenström
må ytterligare fällas till böter enligt ofvan anförda strafflagens stadgande
för en slik förgätenhet af skick och anständighet hos en tjänsteman i
yttrande om öfverordnad myndighets dom.
Vidare har Waldenström anmärkt, hurusom domkapitlet bestraffat
hans förfarande att vid nattvardsutdelningarna i Gefle vid afiösningens
förkunnande merendels hafva afsiktligt ändrat ett uttryck i det fastställda
formuläret, medan däremot hans förfarande att, i likhet med hvad vid
de hvarannan lördag förekommande nattvardsgångarna i Gefle kyrka
skulle i åratal hafva ägt rum, förbigå hela den af Waldenström med en
benämning, .som röjer en anmärkningsvärd liturgisk okunnighet, så kallade
’altarbönen’, ehuru enligt Waldenströms förmenande innefattande en vida
betydligare afvikelse från nattvardsformuläret, lämnats opåtaldt. Hvad
denna sistberörda afvikelse angår, har domkapitlet först under detta
måls handläggning därom erhållit någon kännedom och däröfver infordrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
