Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 68. Predikantmötet i Stockholm 1876 och nattvardspetitionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTVARDSPETITIONEN.
1533
Vi bedja att inför Eders Kungl. Maj:t få i underdånighet här
anföra hans ord om denna sak.
Sedan Luther i sin bok om gudstjänstordningen talat om
den latinska samt den tyska mässan, öfvergår han till att skildra
ett »tredje sätt», hvilket han betecknar såsom »den råtta
evangeliska ordningen». Denna tredje form för gudstjänsten tänker han
sig icke »offentligen bland allehanda folk», utan, säger han, »de,
som med allvar ville vara kristna och med hand och mun
bekänna evangelium, borde anteckna sina namn och då och då i
största enskildhet församla sig i ett hus till bön, till läsning, till
förrättande af dop, till anammande af sakramentet och utöfvadet
af andra kristliga verk. I denna ordning skulle man kunna lära
känna och efter Kristi föreskrift i Matt. 18: 15 bestraffa, rätta,
utstöta eller belägga med bann alla dem, som icke förhålla sig
såsom kristna». Att Luther själf icke införde en sådan ordning,
därom tillägger han i samma skrift. »Jag har ännu icke folk
och personer därtill, och dessutom ser jag icke många, som däraf
äro i behof». »Men», tillägger han, »kommer den tid, att jag måste
göra det, och blifver jag enträget manad därtill, så att jag ej
med godt samvete kan underlåta det, så vill jag gärna göra mitt
till och förhjälpa allt till det bästa, så godt jag förmår». Under
tiden, säger han, att han vill låta det stanna vid de två andra
sätten, -i till dess den tid kommer) då de kristna, som taga det
allvarligt med ordet, själfva framträda och anhålla om en dylik
ordning». (Hagenbachs kyrkoh. III: 352 f.)
Att nu den tid är inne, då de kristna själfva framträda och
begära sådan ordning, det kan icke nekas, och då synes det högst
märkvärdigt, huru man kan kalla det olutherskt eller
separatistiskt, att lutherska kristna följa det råd, som Luther gifver dem,
och hvilket råd han själf skulle hafva satt i verket, om han hade
lefvat uti en sådan tid. Att kalla detta olutherskt och
separatistiskt synes oss vara lika orimligt, som om man ville kalla det
obibliskt och okristligt, om de kristna började följa ett råd, som
Kristus i bibeln gifvit dem.
Hvad alltså det förhandenvarande, på Guds ord om
nattvarden grundade behofvet närmast påkallar, synes oss vara:
1:0) att den heliga nattvardens bruk blir fritt, såsom det
gudomliga ordets bruk nu genom Guds nåd är det;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
