Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 69. Predikantmötet i Stockholm 1877. Förslag till församlingsordning. Skrifvelser till och från Fosterlandsstiftelsen om ändring af dess stadgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1552 SEXTIONDENIONDE KAPITLET.
verksamhet varit och fortfarande är medel till många själars
omvändelse, hvilka ock gärna velat med Stiftelsen fortfarande
samverka, men hvilka Stiftelsen ansett sig pliktig att från sin
gemenskap afsöndra, medan Herren Gud, hvilken utan tvifvel air
lika nitisk som Stiftelsen om sanning och ren lära, bekänner sig
till dem, välsignar dem samt med glädje löper emot al.a förlorade
söner och döttrar, som genom deras verksamhet dragas till hans
son. Ett sådant Stiftelsens förfarande bådar icke godt, nej, det
bådar icke godt. Att en kristen syndar och faller, det kan hjälpas,
men, när han i något stycke gör det till princip (grundsats) för
sin verksamhet att i det stycket icke vara Guds efterföljare samt
försvarar såsom rätt och kristligt ett sådant förfaringssätt, så är
han inne på en farlig väg. Och den vägen synes Stiftelsen hafva
beträdt. Och det bådar icke godt. Må Gud i nåd afvända det
fördärf, som däraf kan komma. Må icke Evangeliska
fosterlandsstiftelsen genom brist på förmåga att uppfatta och rätt bedöma
den närvarande tidens andliga rörelser drifvas till att emot dem
intaga samma, för att icke säga en ännu sämre ställning, än
statskyrkans präster och myndigheter för 20 à 30 år sedan intogo
gent emot de andliga rörelser, ur hvilka Stiftelsen själf framgick.
Jag har ingalunda uppgifvit hoppet om en ändring å Stiftelsens
sida, men anledningar till fruktan saknas icke — anledningar till
fruktan för de fria evangeliska föreningarna på samma gång som
anledningar till glädje för det mot den fria verksamheten fientliga
parti, som ser Stiftelsen steg för steg drifvas in i deras armar.
För mig har det visserligen icke varit oväntadt men dock
smärtsamt att blifva från Stiftelsen skild. Och, när jag nu lämnar
Stiftelsen, har jag velat säga Stiftelsen, hvad jag ofvan skrifvit.
Må Gud i nåd, medan det är tid, öppna Stiftelsens ögon samt
göra Stiftelsen till ett organ för broderlig, endräktig samverkan
i det viktiga arbetet att draga syndare till Jesus. Ty det är
viktigare, oändligt mycket viktigare än att af missförstådt nit om
ren lära afsöndra och sönderrifva.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
