Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 73. Den evangeliska verksamheten i Stockholm - I. Diakoniss-sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN EVANGELISKA VERKSAMHETEN I STOCKHOLM. IÖOO
Det viktiga uppfostringsarbetet med diakonissors utbildning
har fortgått, och undervisningskursen för dem har ordnats och
höjts alltmera. Den, som söker och vinner inträde vid anstalten
i syfte att utbildas till diakonissa, har att såsom förprof under
första året genomgå kurser i husliga göromål. Befinnes hon
lämplig för kallet, upptages hon sedan till profsyster och får då
genomgå kurser i sjukvård, barnavård, församlingsvård o. s. v.
Först efter 2 à 3 års profsysterstid afgöres hennes antagande till
diakonissa. Ar 1897 uppgick diakonissornas antal till 157 och
profsystrarnas till 45, hvartill kommo 15, som stodo på
förberedande prof. Af dessa voro några i tjänande verksamhet inom
hufvudstaden, men de flesta hade platser vid sjukhus, barnhem,
fattighus o. s. v. samt i församlingsvårdens tjänst inom många af
rikets öfriga större och mindre städer samt på landsbygden.
Anstaltens sjukhusarbete har varit stadt i jämn utveckling
och blef efter förflyttningen till Ersta betydligt utvidgadt, ty inom
det nya sjukhuset där fanns plats för 40 patienter. Redan år
1858 började man tänka på att anordna ett sjukhem för obotligt
sjuka, men först på 1880-talet kunde denna tanke förverkligas.
Ar 1881 lämnades af en onämnd vän till anstalten 30,000 kronor
såsom gåfva samt 10,000 kronor såsom lifränta att användas till
ett sjukhems uppförande. Man beslöt nu att börja
byggnadsarbetet, och 1884 stod det vackra, skönt belägna huset under
tak samt invigdes den 30 nov. 1885 med bön och sång. I detta
sjukhem med 11 större och mindre rum var nu plats beredd för
20 obotligt sjuka.
Barnhemmet hade under de första åren vid Ersta sin
bostad i ett af de gamla, små stenhusen å Diakonissanstaltens gård.
Det förde där ett mer eller mindre tynande lif på grund af det
mycket begränsade utrymmet och den trånga gårdsplanen. Men
år 1872 inträdde en förändring till det bättre för detta hem.
Baron J. Aug. Posse hade nämligen af omtanke för dess framtid
flera år förut inköpt Lilla Ersta med dess vidsträckta
tomtområde för att i en framtid bereda anstalten tillfälle att öfvertaga
det. Efter hans död såldes det af hans efterlefvande änka, f. d.
fröken Betty Ehrenborg, till anstalten för ett lägre pris, och
barnhemmet förflyttades nu dit. Genom smålrtsamma erfarenheter hade
man fått lära, att barnen icke voro vuxna att strax efter kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
