Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 73. Den evangeliska verksamheten i Stockholm - V. Lutherska missionsföreningen - A. Carlsson - VI. Stockholms evangelisk-lutherska missionsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1646 SJUTTIONDETREDJE KAPITLET.
det icke heller, innan htm erhöll kallelse att blifva predikant i
Södertälje och, med endast ett par dagars mellanrum, äfven i
Uppsala. Förvissad om, att det var Herrens vilja, flyttade han
till Södertälje hösten 1882. Efter ett sexårigt, i al a afseenden
framgångsrikt arbete i nämnda stad blef han i början af år 1888
kallad till Lutherska missionsföreningen i Stockholm för att
öfvertaga predikantbefattningen och föreståndareskapet vid
Immanuelskyrkan därstädes. Han tillträdde sistnämnda plats den 15 juli
1888 och har alltså under elfva år med god framgång arbetat
inom denna vårt lands f. n. största friförsamling.
Predikanten Carlsson, som alltså predikat Guds ord i 25 år,
har icke haft tillfälle att inhämta något större mått af bokligt
vetande utöfver hvad en 7-årig kurs i en god folkskola jämte
ett flitigt själfstudium kunnat lämna.
VI.
Stockholms evangelisk-lutherska
missionsförening.
Redan på 1860-talet förefunnos bland de troende i
hufvudstaden tendenser till tvenne olika riktningar: en frisinnad
evangelisk och en konservativt kyrklig. Under denna tid utgjorde
dock Stockholms Stadsmission i allmänhet en föreningspunkt för
dem alla i fråga om verksamheten. Men vid bör an af
1870-talet inträdde en skarpare brytning, och de mera frisinnade
bildade då, såsom förut är visadt, Lutherska missionsföieningen. En
frigörelse från det statskyrkliga tvånget beträffande lära och
församlingsgemenskap, framkallad genom den vid denra tid började
striden om försoningen, nattvardsfirandet m. m., gjorde sig, såsom
vi sett, alltmera gällande inom denna förening och ledde där till
ett på biblisk grund ordnadt församlingslif. Äfven inom
Stockholms Stadsmission förmärktes en större frisinthet i ky -kliga frågor
än förut, i det att alla dess arbetare och flera af dess
styrelseledamöter hyllade en frisinnad åskådning. De medlemmar af
Stadsmissionen, hvilka strängt fasthöllo vid den statskyrkliga
uppfattningen i fråga om lära, bekännelse och kyrkobruk, ansågo
1648 SJUTTIONDETREDJE KAPITLET.
enlig och väckt ett rättmätigt erkännande. Stora si.mmor i
penningar, som till följd af välgörande personers gifmildhet influtit,
samt dessutom gåfvor in natura, såsom matvaror och kläder
m. m., hafva genom hyddornas föreståndarinnor utlelats till de
fattiga i hufvudstadens utkanter. I alla missionshyc dorna hållas
utom de regelbundna predikningarna på sön- och helgdagar två
bibelstunder i veckan samt mödramöten, fattigbjudningar,
lappskola och söndagsskola.
Föreningens predikoverksamhet har skötts dels af särskildt
anställda lekmannapredikanter, dels af flera bland hufvudstadens
präster, som under många år välvilligt biträdt dä’med.
Föreningens förste ordinarie predikant var K. Granath, ;;om innehade
denna befattning till den 1 mars 1881, då han lämnade
densamma för att idka prästerliga studier. Efter honom hafva K.
A. Karlsson, C. E. Lindholm m. fl. för längre eller kortare tid
verkat i föreningens tjänst. Dess nuvarande predikanter äro J.
A. Hydén och F. Mogren. Pastorerna D. A. Ärnström, H. B.
Hammar, J. Winberg m. fl. prästmän hafva tidtals yarit af
föreningen anställda såsom predikanter i synnerhet i Betlehemskyrkan,
som mot en viss årlig hyresersättning vid vissa tillfällen fått
användas af föreningen såsom predikolokal.
För verksamhetens ordnande och ledning har föreningen
tillsatt tre särskilda utskott: talareutskottet, missions.itskottet och
ekonomiutskottet. Talareutskottet ombesörjer och öfvervakar pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
