Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 73. Den evangeliska verksamheten i Stockholm - VII. Betesda missionsförening - Johannes Elfström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN EVANGELISKA VERKSAMHETEN I STOCKHOLM. 165 I
Snart nog efter den nya lokalens invigning fann föreningen
nödigt att där anställa en egen predikant. Därtill valdes den i
samband med redogörelsen för Lutherska missionsföreningens
verksamhet här ofvan omtalade C. J. JOHANSSON, som under en tid af
nära 10 år med trohet och nit verkade i föreningens tjänst ej blott
genom predikan utan äfven genom husbesök och
fattigbjudningar, till hvilka medel anskaffades på gåfvoväg. Är 1883
kallade föreningen sin andre predikant, J. Elfström, som till en
början åtog sig tjänstgöringsskyldighet äfven inom Lutherska
missionsföreningen, med hvilken förening Betesda missionsförening
vid denna tid stod i en viss förbindelse. Sedermera inträdde en
förändring, så att Johansson ingick i Lutherska missionsföreningens
tjänst, hvaremot Elfström blef ensam predikant och
församlingsföreståndare inom Betesda missionsförening, hvilken tjänst han
fortfarande innehar. Enär Elfström under en längre tid tagit en
mycket verksam del i den inre missionens arbete, vilja vi här
meddela några spridda drag ur hans lif.
Johannes Elfström
är född den 26 juni 1836 i Öster-Fernebo socken i Gestrikland. Han
växte upp under inflytande af den ogudaktighet, som vid denna
tid florerade i hans hembygd. Enär han redan tidigt kände en
viss längtan att blifva from, deltog han dock aldrig i det mera
grofva världsväsendet. Redan i barndomen visade han lust och
fallenhet för studier men måste, då medel därtill saknades, slå
tanken därpå ur hågen. Att få ägna sig åt handelsyrket var
för honom det mest lockande och efterlängtade lefnadsmålet.
Dock, äfven här var vägen stängd trots alla bemödanden att
komma in på den banan. Han nödgades därför, ehuru högst
ogärna, gripa sig an med samma yrke som fadern, som var smed,
och fick sedermera plats såsom sådan i närheten af Falun. I tanke
att komma in på den mekaniska banan tog han nu på lediga
stunder undervisning i ritning. På våren 1861 reste han till
Stockholm, där han erhöll plats på en mekanisk verkstad, och hans
tanke var nu att blifva maskinist.
Ekman, Sen inre missionens historia.
i°5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
