- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:1 Stockholm och norrut från 1860 /
1696

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 77. Andliga rörelser i Medelpad - I. Sundsvall med omnejd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1696 SJUTTIONDESJUNDE KAPITLET.

Det var en ljuflig skördetid då för Guds rike öfver nästan hela
vårt land.

De norska predikanterna återvände till Norge, Tallaksen

o

1880 och Taansberg 1881. Ar 1880 blef J. Hellgren, som
genomgått missionsskolan i Kristinehamn, kallad och anställd
i föreningens tjänst såsom predikant och föreståndare. I honom
erhöll den frikyrkliga rörelsen i dessa bygder en synnerligen god
målsman. Denna rörelse var på den tiden föremål för häftig’a
angrepp från alla håll. På de högkyrkliga vännernas möten
diskuterades alltid en eller flera frågor, som voro riktade mot
denna rörelse och dess anhängare. På samma sätt förhöll det
sig vid baptisternas möten. Ofta gjorde sig en sk ef och oriktig
föreställning gällande om de frikyrkligas både lif, lära och syfte,
och detta framställdes understundom på sådant sätt, att man
svårligen kunde undgå att anse det afsiktligt. I dessa debatter grep
Hellgren in och försvarade med oförskräckthet och synnerlig
förmåga de frikyrkligas sak. Genom hans verksamhet fördes
den frikyrkliga rörelsen framåt med stora steg, och många af
de fria församlingarna i dessa bygder hafva honom att tacka för
sin uppkomst. På kallelse af vännerna måste han resa än till
den ena platsen och än till den andra för att bilda församlingar.
Vid Skönvik och Wifstavarf funnos då inga församlingar utan
endast s. k. nattvardsföreningar, som hade uppstått på ett och
annat ställe här liksom på många andra platser i vårt land. Dessa
nattvardsföreningar ombildades nu till ordnade församlingar. Äfven
i Hässjö, Eriksdal och Indal m. fi. platser bildades vid denna
tid friförsamlingar. Så gick det framåt ehuru under beständig
strid mot angrepp från alla håll, och under denna verksamhet
och brytningstid var Hellgren nästan ensam den första tiden.
Efter hand kommo dock flera predikanter hit. Så kom 1881 A.
Johansson till Wapelnäs, och omkring 1882 kom predikant
Fristedt till Wifstavarf. I församlingen på Skönsmon blef en f. d.
skollärare Lindgren anställd och efter honom predikanten på
Alnön, M. Nyberg. Församlingen i Skönvik kallade predikanten
E. Friman, som sedermera flyttade till Söderhamn men nu är
Sundsvalls brödraförenings predikant.

I början af Hellgrens verksamhet i Sundsvall voro
församlingarna där och på Skönsmon förenade, men, då vännerna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 02:29:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/31/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free